Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
Religion1 af 1799 som i sin andra upplaga af Der christliche
Glaube2 1830 tydligt bekänner sig till den typ af omvändelse,
som vi känna som en stark, djupgående religiös kris, hvilken i
ett nu förändrar hela lifsbetraktelsen och skapar en principiellt
ny människa. I Reden talar han t. o. m. om ett angifvande af
det andliga lifvets födelsedag,3 Men denna uppfattning af
omvändelsen är just den, som vi genomgående finna i pietismen.
Slutligen föreligger en visserligen allmännare men icke förty
ytterst betydelsefull beröringspunkt, då vi hos Schleiermacher
återigen öfverallt möta àterlösningsreligonen}
Att denna djupgående inre frändskap med pietismen, som
fromhet betraktad, skulle lia varit Schleiermacher själf oklar
eller fördold är icke antagligt.5 Också finnes af honom själf
ett uttalande, som tyder på, att han känt denna frändskap med
den äldre pietismen. I hvarje fall karakteriseras denna i
ordalag och i ett sammanhang, som uppenbart förråda hans sympati
för och uppskattning af densamma. Efter en erinran å ena
sidan om den wittenbergska ortodoxiens bokstafstro, där
sammanhanget mellan läran och den religiösa principen var
under-ordnadt eller knappt märkbart samt å andra sidan om Calixtus’
»inre religiösa princip», som likväl icke slog igenom, utan blef
betydelselös för den stora massan i kyrkan, yttrar
Schleiermacher: »Das religiöse Element selbst suchte sich nun eine
andere Form sich zu äussern; und so bildete sich der alten
Orthodoxie gegenüber eine gewisse mystisch praktische Richtung,
das Beiuusstsein, dass das religiöse Priyicip das ganze Leben
regieren muss, und dass der Ausspruch desselben im Wort nur die
Mittheilung desselben im Leben ist. Je mehr die eigentlichen
Organe der Kirche bei dem äusseren stehen blieben, um desto
natürlicher war es, dass jenes Princip, dass man das innere Wort
’ Sid. 265 och 268 i originaluppl., s. 163,165 i Ottos Ed. 2 II, § 106 och 107.
3 Loc. cit. s. 268; Ottos Ed. s. 165. Jfr Ottos Rückblick pag. XVII.
1 Otto. a. a. pag. XXXV, finner Schleiermachers återlösningsidé präg-
lad mera af pietistisk-zinzendorfisk åskådning än af reformatorernas.
6 Det kan tilläggas, att det icke undgick den samtida rationalismen, det
Schleiermacher stod i en sådan inre frändskap till pietismen. I en anmälan
af första upplagan af Schleiermachers Christliche Glaube i Röhrs Krit.
Prediger-Bibliothek för 1823 uttalas ett djupt beklagande däraf, att en med
så glänsande skarpsinne utrustad författare icke kunnat motstå »der leider
jetzt so sehr um sich greifende Richtung zum Mysticismus und zum positiven
Formel Glauben». Loc. cit. s. 374. Så betecknades då ofta pietismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
