Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
tär som dess berättigande och uppgift inom de stora
kyrkosamfunden. Klart och tydligt har Schleiermacher skilt emellan
pietismen och mystiken såsom tvenne olika riktningar, ehuru han
låtit Tauler och Arndt höra samman med pietismen i st. f. med
mystiken. Om pietismens eget väsen gifves ock en
betydelsefull hänvisning.
Det är, kvantitativt sedt, icke mycket, som sålunda kunnat ur
Schleiermachers skrifter anföras beträffande hans ställning till
pietismen. Men hvad han sagt och hvad af hans verk kan slutas,
är tillräckligt för att. fastställa hans bedömande af pietismen, och
de ord, han sagt, ha sitt särskilda värde såsom uttalade af det
religiösa snillet och protestantismens störste teolog under
iSoo-talet.
«
7. Den spekulativa teologien.
Förefinnas starka inre beröringspunkter mellan
Schleiermachers teologi och pietismen, inträder åter ett decideradt
motsatsförhållande mellan pietismen och den spekulativa teologi,
som af C. Daub och Ph. Marheineke utvecklades först på
den schellingska och sedan på den hegelska filosofiens grund
och som från 1820-talets slut upptog täflan med den från dess
början blomstrande schleiermacherska teologien under skarp
kritik såväl af denna som supranaturalismen och rationalismen.1
Med sitt förnyande af intellektualismen — ehuru på annat
sätt än i rationalismen — och med sin restaurering af det
kyrkliga dogmat i spekulativ form och sin därmed följande stränga
kyrklighet kom den spekulativa teologien med inre
nödvändighet i utprägladt motsatsförhållande till sin tids pietism.
Ph. Marheineke har i en historisk öfverblick af olika etiska
åskådningar i sitt — posthumt tryckta — verk: System der
theologischen Moral2 gifvit en synnerligen bister kritik af pietismen
från etisk synpunkt3: ovilja mot ali slags vetenskap, ett blott
yttre vidhållande af läran, i moraliska ting »ein
Kleinigkeitskrämer» och i sin idiosynkrasi och skrupulositet intolerant mot
sig själf och andra, intet erkännande af tillvaron af adiafora
såsom kortspel och teater, men i viktigare ting ett rymligt sam-
1 Stephan, Handbuch, s. 216 ft. Landerer, Art. Daub i PRE3 IV,
s. 496 f. G. Frank, Art. Marheineke i PRE3 XII, s. 304 f. J. A. Dorner, Gesch.
der prot. Theologie, s. 815. Jfr Marheineke, Dogmatik, pag. XIV och § 34.
- Berlin 1847. 3 A. a. s. 59 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
