Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOI.OG[ OCH PIETISM I I 3
dighet i förhållande till vetandet och moralen, af dess
egendomliga värde och betydelse, så att den ej längre är blott medel
för något annat såsom t. ex. rättskaffenhet och dygd. I båda
dessa hänseenden finner Märklin pietismen öfverensstämma
såväl med Schleiermacher som med den spekulativa teologien.1
Så långt ger ock författaren pietismen sitt fulla erkännande: »In
diesem Streben und Drang nach subjektiver Innigkeit und
lebendiger, innerlicher Aneignung des Glaubens hat der Pietismus
seine volle Berechtigung und Wahrheit. Allein das, was ihm
nun eben erst zum Pietismus macht, ist dieses, dass er in diesem
Streben nach Assimilation des Gegebenen doch über das Gegebene
als Gegebenes . . . nicht hinatiskommt, dass er nicht zur
wahrhaften, geistigen Belebung des ihm dargebotenen Stoffes
gelangen kann.»2
Denna Märklins kritik verkar vid första påseendet ganska
bestickande, men visar sig vid närmare beseende icke träffa sitt
mål. Det var icke i det gifnas eller objektivas förinnerligande
pietismen brustit, ty häri hade pietismen gått så långt, det öfver
hufvud taget var möjligt. Märklin har förbisett, att icke allt i
det traderade dogmat är af den natur, att det lät eller låter
förinnerliga sig och göras till ett element i det egna religiösa
själfmedvetandet. Så var t. ex. treenighetsläran något
objektivt gifvet, men det är svårt, att inse, huru det objektiva i detta
hänseende skall kunna assimileras med och bli ett lefvande
element i det egna själfmedvetandet. Den spekulativa teologien
menade sig väl äfven i denna, såsom Marheineke säger, mest
spekulativa af kristendomens läror, ha uppnått ett sådant
förinnerligande, och Marheineke förebrår också pietismen, att den
gör ett så ringa bruk just af treenighetsläran, att den nära nog
förnekar densamma. Men den spekulativa teologiens
förinnerligande af treenighetsläran och öfverhufvud taget af kyrkans
dogma var i själfva verket en illusion, som obarmhärtigt refs
sönder af en af dess egna, nämligen D. Fr. Strauss. Den
spekulativa teologiens förinnerligande var tillika en omtolkning eller
en ombildning. Och hvad Märklins kritik af pietismens
bristande förmåga af dogmats förinnerligande beträffar, så blir den
i grunden en förebråelse för dess bristande vilja eller förmåga
att vara med om och deltaga i nämnda spekulativa ombildning.
1 Märklin, a. a. s. 19—22.
2 Ibdm s. 26.
Kyrkohist. Årsskrift 1914. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
