Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
e. linder holm
foth och först till hans öppna bref af 1854: An die
hochwürdige theologische Facultät der Georg Augustus-Universität zu
Göttingen^, i anledning af Göttingerfakultetens betänkande s. å.
till universitetskuratoriet om den kyrkliga krisen och
lärofriheten.
Kliefoths sändebref är prägladt ej blott af synnerlig skärpa,
utan ock af klarhet och kraft. Man märker här en ny
kyrkotanke och ett tal om kyrka och kyrkan, som man icke försport
på mycket länge, om en ny kyrka, som haft och har något att
betyda för kristen tro och åskådning och icke är blott som en
tabula rasa eller ett experimentalfält för lärda teologer, utan
kontakt med de stora landsbygdernas kyrkofolk, som dock,
»obgleich vielleicht seit hundert Jahren kein belebender Odem
frischer Predigt göttlichen Wortes darüber hingefahren ist, und
keine leitende und ziehende Hand des Predigtamts es gepflegt
hat, dennoch gegen rationalistische Pastoren und biiraukratische
Beamte und Juden und Advocaten fest gestanden hat wie Fels
und Mauer, und auch aus seiner gewohnheitsmässig gewordenen
Art leicht wieder aufwacht zu bewusstem Ernst und geistlichem
Leben».
Men icke nog härmed. Göttingerfakulteten hade till
utgångspunkt för sitt yttrande tagit iöoo-talsortodoxien och
betecknat denna bl. a. såsom en intellektualistisk hierarkisk
teologi, som identifierat sig med kyrkan och gjort den till en
teologkyrka. Kliefoth finner detta ogrundadt, och äfven om man
icke kan ge honom rätt i allt, verkar det dock välgörande att
omsider, sedan man knappast på ett hundratal år hört ett ord
af erkännande åt 1600-talskyrkan och dess ortodoxi, äntligen få
höra ett försvar för dessa båda, och ett ljungande sådant.
Anklagelserna äro icke riktiga, menar Kliefoth. Det gafs dock på
1600-talet något mera än ortodox dogmatik. Man måste erinra
sig 30-åriga krigets ödeläggelse af det kyrkliga lifvet och
upp-rifvande af kontinuiteten i dess utveckling. Häraf följde den
dubbla uppgiften att dels åter knyta till vid afbruten tradition
beträffande lära, lif, gudstjänst, tukt och ordning i lagmässiga
former och dels att med andliga medel återväcka nytt andligt
lif i de åter ordnade församlingarna. De tre första fjärdedelarna
af 1600-talet ha icke lyckats harmoniskt genomföra denna
dubbeluppgift, utan det framträder en antinomistisk och en nomis-
1 Kirchliche Zeitschrift 1854, s. 1 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
