Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6 2
g. westling
en önskan, att prästerna dagligen måtte läsa ett par kapitel däri.
Han anmanade dem att söka skaffa sig »Historiam ecclesiasticam
Sveticam, verterat af Epitome Osiandri», likaså »Fasciculum
controversiarum Delhardi» jämte en »läkebok». Han uttalade
såsom sin mening, att kyrkoherden och klockaren borde ha sin
bostad i moderskyrkans närhet, under det att åt kaplanen boställe
borde anskaffas i »ridkyrkans» grannskap. I enlighet med denna
princip vore tillbörligt, att pastorerna med sexmännen
suppli-cerade hos dem, »som hade gårdar och ägor i ridkyrkobyn, att de
af alla ägor hjälpa, där kapellanen kan bo på och något så». Han
ålade alla pastores att anskaffa kyrkoböcker före nästa Permässa,
då synod härnäst komme att hållas, och han hotade den, som
uraktlät detta, med »tillbörligit straff». Den ordningsälskande
biskopen lade nämligen stor vikt vid, att dylika böcker förefunnes
i församlingarna. Han uppmanade dem att »samla antiqvitates,
gamla kungabref och friheters bref och skrifva efterst i samma
bok», i hvilken de jämväl borde anteckna stolsrummen i kyrkan.
Han förordade, att prästerna anskaffade svarfvade »borkar»,
hvari de kunde förvara sockenbudskalken, oblatasken jämte
tennflaskan, så att allt kan tillhopa hänga på armen» under deras
färder till häst vid sockenbud, likaså tillstyrkte han, att i prästgårdar,
där inga inventarier öfvergingo från en företrädare till hans
efterföljare, de nuvarande boställsinnehafvarna borde vara betänkta
på att söka anskaffa sådana, t. ex. genom att beveka personer
till testamenten. Vidare gaf biskopen åt prästerna en tillsägelse att
söka vänja folket att låta skrifta sig före gudstjänstens början.
»Under tron» finge det icke ske. De borde se till, att alla komme
att lära sig catechismum. För det ändamålet tillhörde det dem
att använda alla föreskrifna och tjänliga tillfällen därtill, såsom
då någon låte skrifta sig, då de under dymbelveckan hölle förhör,
då de trenne år i följd söndagligen före bönen Fader vår i predikan
uppläste och utlade i ordningsföljd ett stycke däraf. Det fjärde
året skulle hustaflan behandlas. Vid böndagarna under veckan
borde katekesen »repeteras med kvarteren i rad». Vidare tillhöll
biskopen dem att iakttaga den gamla seden att låta ringa »pro
pace», att vara hörsamma mot domkapitlets påbud och att
undvika rangtvister sinsemellan m. m. Han rådde dem att lägga
humlegård, plantera trädgård, sätta ollon och nötter, gräfva
rud-damm, låta mura skorstenar och således ej nöja sig med blott
öppning i taket för röken från eldstaden. Biskopen fyllde därmed en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
