Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af iöoo-talet i 57
i Tyskland, att de kristliga skolor upprätta och hålla skola ». Botvidi
öfversättning utkom 1614 i Lübeck. Där lät han ock samma år
trycka »Tractatus brevis de reda disputandi ratione. Ehuru Botvidi
uttalade den meningen, att det hvarken är nyttigt eller nödigt
»multliplicare libros » utan att bättre är »inträda i goda mäns arbete »,
utgaf han dock ganska många skrifter, omkring 27, af hvilka de
allra flesta voro originalarbeten. Den största delen däraf
behandlar teologiska ämnen från exegetikens fält eller tillhör
predikolitteraturen. Några af hans skrifter utgingo i form af disputationer.
Redan före de redan nämnda skrifternas tillkomst hade han 1604
i Rostock utgifvit en disputation »Om den fria viljan i andliga ting»
och följande år i Stockholm »En kort och enfaldig utläggning öfver
några verser i det femte cap. Esajae om de styggelser och straff, som
dryckenskap hafver med sig». Då han 1617 jämte ärkebiskop P.
Ke-nicius, biskop Laurentius Paulinus och hofpredikanten Joh.
Rudbeckius promoverades till teologie doktor, utgaf han en disputation
»De praedestinatione» etc. På konungens befallning utgaf han
1620 »Theses de quaestione utrum Muscovitae sint christiani». Den
beröring, som vårt folk haft med ryssarna under det ej långt förut
afslutade kriget med dem, hade utan tvifvel gifvit svenska
allmänheten skäl till tvifvel om huruvida något af kristendomens ande
kunde förmärkas hos dem. Efter att hafva underkastat frågan en
mångsidig pröfning drager han i den femtionde eller sista tesen
slutsatsen af sin historiska undersökning, så lydande: Qvae qvoniam
ita se habent, seqvitur, religionem christianam in hodiernum diem
usque in Muscovia conservatam esse: atqve ita Muscovites
christia-nos, quod erat demonstrandum». Hans tjänstgöring vid hären i
fält gaf uppslag till den förut omordade Agendan liksom till
Episto-lae duo ad concionatores svecos in castris, likaså till Någre böner,
brukade i kriget i denna mödosamma och fast jämmerfulla tid»,
hvilken skrift utkom 1629 dels i Uppsala, dels i Elbingen. Gemensamt
med Laurentius Paulinus granskade han och utgaf af trycket
böneformulär.1 De förut omtalade »Böner, som i Linköpings stift
sed-vanligen läsas af predikstolen», voro antagligen ock frukter af
arbetet med nämnda ämne. Det mesta af Botvidi litterära
produktion utgjordes af bibelutläggningar och predikningar. I
Stockholm lät han 1616 trycka: »De sju botpsalmerna och några
tacksägelser uti Davids psaltare, med kort utläggning». Tre år därefter,
1619, följde »Det Lill capitlet Esajae om Jesu Christi pina uti Sex
1 Anjou, L. A., Sv. kvrk. liist. ifr. 1593, sid. 298.
Kyrkohist. Årsskrift 1914. l2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
