Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
man ju ej annat kunnat vänta af en begåfvad predikant från en tid,
då homiletiken så starkt stöddes af retoriken, hvilken åter redan i
skolorna intog en viktig plats i undervisningen. Efter en
framställning af texten lät han följa en kortare uttolkning däraf, hvarpå
han framdrog en del lärdomar, som kunde hämtas däraf, och därefter
framställde han tillämpningar och gaf förmaningar. Enligt tidens
sed inströddes talrika bibelcitat, icke minst ur det gamla
testamentet, ja, äfven ur dess apokryfiska böcker, allt vittnande om Botvidi
stora bibelkännedom. Äfvenledes förekommo jämförelser och
lärdomar ur den profana historien; någon gång inflätades en latinsk
fras, som dock omedelbart öfversattes. I ett par af de små
predikosamlingar, som han utgaf, grupperade han deras innehåll
kring ett gemensamt tema, såsom kring läran om äktenskapet i en
samling brudpredikningar; omkring ämnet »Kristi lidande såsom
en segerkraft öfver de andliga fienderna» i de sex predikningarna
öfver Esaias 53:de kap. Hans syfte med sistnämnda
predikosamling var — efter hvad han säger i företalet till dem — att de måtte
af hoffolket läsas och betraktas »synnerligen på resor, att tiden
icke med fåfängelighet fördrifves». En evangelisk
kristendomsåskådning ligger väl till grund för hans predikoförfattareskap,
men han accentuerar kraftigt lagens fordringar och bättringens
nödvändighet. De lämna god undervisning i den bibliska sanningen
och fyllde därmed i sin mån en uppgift, som för den lutherska
kyrkan kändes synnerligen viktig under en tid, då läskunnigheten bland
allmogen var sällsynt och kampen för försvaret af reformationens
grundsatser ännu alltjämt måste föras emot katolicismens
påträngande.
Till sin personlighet var Johannes Botvidi en gudfruktig man,
som med stor administrativ förmåga förenade ett ymnigt mått
af tidens lärdom. Nogräknad i fråga om egen pliktuppfyllelse
tillsåg han med allvar, att jämväl hans underordnade samvetsgrant
fyllde sina åligganden. Att han inom sitt stift icke mindre än hans
mera omtalade kolleger i Strängnäs och Västerås, Laur. Paulinus
och Johan. Rudbeckius inom sina, gaf uppslag till flera gagnande
reformer, synes otvifvelaktigt, men honom förunnades, såsom är
sagdt, vida kortare tid än dessa att verka som stiftschef. Såsom
ock är visadt och nog ytterligare kommer att framgå af det
följande, arbetade han nitiskt för spridning af kristendomskunskapen
och intresserade sig ock för innanläsningsskicklighetens utbredning
bland allmogen, ja, t. o. m. för dess skrifkunnighet. Undantags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
