Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
tröstning, så att alla, som voro tillstädes, klarligen sågo, att han
förstått, hvad som talats, hvarpå han saktmodeligen och stilla
uppgaf sin anda på sin ålders sextionde år».
3. Jonas Petri.
Svår kändes inom stiftet förlusten af den duglige chefen,
men — yttrades i sagda likpredikan — ingenstädes så tung som inom
domkapitlet och gymnasium. Länge dröjde det, innan
biskopsstolen åter blef besatt, men äfven den lifsgärning, som utfördes af
Botvidi närmaste efterträdare i ämbetet, hann att afslutas, innan
seklets första hälft skridit till ända. Därför må några minnesord
ägnas åt äfven dennes person och värf, innan vi öfvergå till
teckningen af stiftsförhållandena under denna period.
Vid den utskottsriksdag, som 1636 hölls i Stockholm, uttalade
prästeståndet sin mening om lämpligaste person att insätta å
biskopsstolen i Linköping, men endast tvenne röster tillföllo därvid
den förutnämnde lektorn Jonas Petri. Stiftets prästerskap
däremot gaf honom ett betydande antal röster, och regeringen fäste
sådant afseende därvid, att den i november 1636 nämnde honom
till Botvidi efterträdare som biskop i Linköping.1
Jonas Petri föddes 1587 i Linköping, där fadern var borgare.
Efter studier vid stadens skola och därefter vid Uppsala akademi
fortsatte han dessa vid utländska universitet enligt sed bland dem,
som eftersträfvade en högre bildning. Han besökte då det
nybildade i Giessen, det i Jena och det i Wittenberg och återkom 1616
efter ett par års vistelse i främmande land. Efter att en tid hafva
tjänstgjort vid födelsestadens skola anställdes han som teologie
lektor vid därvarande gymnasium och befordrades, såsom är nämndt,
därifrån till biskop.
Liksom Jonas Kylander och Joh. Botvidi visade han mycket
nit för kristendomskunskapens spridande bland folket. Kort efter
sitt tillträde till biskopsämbetet lät han utgå från domkapitlet ett
cirkulär till stiftets prästerskap om sättet för katekesundervisningen.
Däri förordnades ock, att alla sön- och apostladagar, utom under
tiden närmast omkring vintersolståndet, katekesförhör skulle
anställas under en halftimme närmast före sammanringningen.
Prostarna borde »vaka öfver att ungdomen icke går och nöter sin tid
bort som fä utan hellre troligen och allvarligen af barndomen lära
1 Norlin, Th., Svenska kyrk. hist. efter reform., sid. 121 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
