Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
sommarens stiftssynocL 1642, att prästerskapet måtte uttala sig
för att kantorn vid domkyrkan måtte anmodas, att »colligera» och
af trycket utgå låta en Cantum Choralem på prästerskapets
bekostnad, hvilket förslag ock blef bifallet.
Den mest betydande frukten af hans lärdom finner man uti
hans »Dictionarium latino-sveco-germanicum, ex variis
probato-rum auctorum lexicis excerptum etc., Lincopiae, MDCXL\
enväldig foliant vittnande om ofantlig studiemöda och beläsenhet.
Under den kortfattade titeln: »Lexicon Lincopense» åberopades den
i den filologiska litteraturen. Hans vetenskapliga intresse
framträdde ock i hans angelägenhet om att den ungdom, som från
gymnasium admitterades till universitetet, förvärfvat de insikter, som
läroanstalten afsåg att bibringa sina lärjungar. Han lade
fördenskull vid en synod 1643 prästerskapet på sinnet, att det ej måtte
sända sina söner till universitetet, förrän de i gymnasiet inhämtat
»fundamentalia». Hans verksamhet som lektor vid sistnämnda
läroanstalt och hans erfarenhet såsom examinator i prästexamen
hade gifvit honom anledning att påminna om behofvet af
grundliga förstudier för de blifvande prästerna, hvilka till en stor del
utgingo ur prästhem eller voro söner till allmoge, den pastorerna ju
hade tillfälle att inverka på.
I de personalier, som höllos vid hans grafsättning i Linköpings
domkyrka, säges om den aflidne biskopen, att han »haft akt på sig
och hela stiftet, varit nykter och vakande, flitigt lärt androm och
med sitt eget exempel till alla kristeliga dygder dem föregått».
Kyrkor, skolor och hospital hade genom hans mellankomst blifvit
märkeligen förbättrade. »Erkannerligen hafver han in synodis
et visitationibus en synnerlig nit och arbete påskina låtit och ofta
öfver krafterna sitt ämbete förrättat». Flera gånger hade han
under sina senare år för sjukdom måst intaga sängen och omsider
under riksdagen 1644 i Stockholm insjuknat på sitt dödsläger,
där han »till vägepass anammat vår Herres och Frälsares Jesu
Kristi lekamen och blod», och där han jämväl tröstat sig med Guds
ord och ännu litet före dödsstunden »med hög röst begynt och
utsjungit denna psalm »Helga Trefaldighet, statt oss bi» etc. Han
afled den 13 december 1644.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
