Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 328
h. d. hallbäck
då jag skulle genast ersatt honom. Vidare har P. L. behagat i
sin klagoskrift omröra huru bostället i min frånvaro skall
vanhäf-das samt foders försäljning förliden vår, detta lärer han efter
berättelse därute vändt sig till vederbörande kronoaktor att mot mig
lagligen förfara och underkastar jag mig härutinnan den strängaste
lagfart. Så väl vörd. prosten Bergendahl som öfriga grannar kunna
bäst intyga, huru boställsbyggnader, skog, åker och äng äro
vårdade och skötta. Då på bostället tillförne aldrig vinterföddes
mer än 12 à 14 kreatur med häst, födes där nu 19 à 20. Att jag
förleden vår i den allmänna foderbristen räddade lifvet på några
af mina grannars kreatur, som höllo på att dö af hunger medelst
aflägsnande af något foder då mitt tjänstefolk genom sparsam
hushållning hade lämnat foder anser jag icke såsom brott utan som
skyldighet, då jag dessutom samma vinter köpt och fört till
bostället flere skeppund halm, hvarpå bevis framdeles skall anskaffas.»1
Visserligen begär Hoof därpå en annan till adjunkt, men
medgifvas må, att skrifvelsen ingalunda gör intryck af att vara af en girig
människa.
Att Hoof också icke genom sin verksamhet samlade någon
förmögenhet framgår af ett privat bref skrifvet af honom till en nära
släkting den 2ö/5 1836, sålunda endast tre år före hans död. Han
säger däri, att fattigdomen är »obeskriflig» och att »den ene icke
kan hjälpa den andre», samt beder om uppskof med betalningen
för litet malt. »Vore nu godt jag snart kunde betala dig, Du får,
min goda Calle, inga penningar från mig förr än vid
midsommartiden, då jag tänker upptaga mitt så kallade komministeroffer. »2
Häraf framgår, att om Hoof, som tydligtvis ej var van att
spara på penningar, fick något af sina »vänner», lade han intet af
för sin egen räkning. Däremot torde väl hända, att han brukade
»den kraften, den besynnerliga kraften, som ingen kunde förstå»
att förmå människor att göra barmhärtighetsverk mot dem han
ville hjälpa eller för sådana ändamål han ville främja t. ex. för
Holtsljunga orgelbygge, hvartill »vännerna» mycket bidrogo.3
1 Göteborgs Domkapitels allegater 1827.
2 Brefvet äges af lierr Otto Hoof, Göteborg.
3 S. J. Meuller a. a. En förklaring hvad de senare ären beträffar på
hvar Hoof fick sina tillgångar från kan vara den, att han drog inkomster af
de utgifna predikningarne. Uppgiften att de hafva »riktat både honom och
förläggaren Regementskommissarien Forsselius» finnes (Skarstedt, a. a., s. 735).
Skarstedt hyser en annan uppfattning utan att dock uppgifva annat skäl än att
Hoof skänkte en årgång till nämnde Forsselius, för att »soulagera» honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
