Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
carl olof rosenius
341
sällskapen och dessas verksamhet för bibelspridning.1 Hvilken
betydelsefull faktor detta väntades blifva för en religiös
pånyttfödelse, därom vittna de uttalanden, som vid bibelsällskapens
års-sammanträden gjordes af ledande kyrkomän.
»Tillbaka till Luther!» innebar äfven ett fördjupande af den
kyrkliga förkunnelsen genom återbördande af den gammallutherska
centraltanken: rättfärdiggörelsen genom tron. Af allt, som den
neologiska predikan saknat blick för, var här som annorstädes
intet viktigare än denna centrallära. Den var så undanskjuten,
så misskänd, att återförvärfvandet af dess plats i den svenska
predikan blott kunde ske successivt. Hos de ofvannämnda
väckelsepredikanterna möta vi väl ett häfdande af denna Luthers
materialprincip, men knappast i dess allt behärskande ställning.
Detta gäller ännu mera 1800-talets restaurationspredikan
t. ex. en Hagbergs, Rogbergs och t. o. m. Wallins förkunnelse.
Så eget det låter, blef det uppgiften för en utomkyrklig förkunnelse
att bringa en i detta afseende fidltonigare predikan.
Äfven här i Sverige kan man under restaurationstiden bevittna
sträfvanden att tillgodogöra sig upplysningstidens och framför
allt den tyska idealismens impulser bl. a. genom omfattande af en
estetiserande bildningsreligiositet af liknande väsensdrag som i
utlandet. Det nyvaknade intresset tar sig äfven här uttryck i en
romantiserande religiös idealism, som lämnat många spår efter
sig. Man kan nästan tala om en hunger och törst efter tidsbekväm
religiositet. Pressen sysslar med förkärlek med religionsfilosofiska
spörsmål och debatterar och polemiserar om allmän teologisk
litteratur. Kyrkobesöken synas mer och mer uppskattade,
särskildt bland de bildade klasserna. Skönlitteraturen rör sig ofta
i en religiöst mättad luft. Tidehvarfvets tänkare och banbrytande
män söka gifva en hållbar lösning på problemet tro och vetande.
Intressanta sträfvanden att återgifva kristendomen en
betydelsefull roll i det nationella medvetandet kunna bevittnas, o. s. v.3
Denna allmänna bildningsreligiositet begär emellertid en vidare
horisont för sin religiösa åskådning än den strängt dogmatiska
förkunnelsens. Man synes i allmänhet allt fortfarande vara betjänt
med en mildt neologiskt färgad predikan.
Af särskildt intresse är att se, hur frågan om bibelns auktoritet
och inspirationen, som på kontinenten allmänt sysselsatte an-
1 Edv. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst. K. A. 1906, 1908.
- Erik Gustaf Geijers namn skall härvid ej förgätas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
