Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
carl olof rosenius
•s7 1
bar rik ekonomisk frukt, framställdes som en skymf mot det
svenska folket (man ser tydligt, huru de nationella känslorna
stimuleras af pressen), och han kunde icke nöjaktigt rentvå sig.
Det låg väl ganska mycket i sakens natur, att Scott för
vinnandet af sina mål använde något af folktalarens öfverdrifter i
tal och skrift, utan att han därför afsåg att inkräkta på sanningen.
Men oppositionen, som t. ex. tidningen Freja frambar, är äfven
förklarlig. Freja skrifver bl. a.: H. Geo. Scott bör besinna, att
det är skillnad på det stränga tilltal, de skarpa förebråelser,
hvarmed en lagens predikant söker att väcka sina åhörares samveten
och mana dem till ånger, och de beskrifningar, man författar om
ett folk inför ett annat.1 Aftonbladet tager ännu tydligare bladet
från munnen. Vi ha redan förut citerat dess uttalanden om
metodismen i Stockholm.2
Det synes oss klart, att Scott icke tagit på spörsmålet med
riktig försiktighet och taktkänsla, och att den opposition, han
utsattes för, var i viss mån berättigad. Det blef också den
närmaste anledningen till det sorgliga rabalder, som i hufvudstaden
bröt löst, och ledde till hans utvisande ur landet våren 1842.
Åtskilligt orättvisare synes däremot Scotts själfva
verksamhet i Stockholm ha blifvit bedömd. Det förefaller, som om man
fullständigt saknade klara bevis på, att han här verkade annat
än godt. Alldeles tydligt är, att Scott var en varm nitälskare för
ett rikare praktiskt fromhetslif. Han var en af de drifvande
krafterna i bibelspridnings- och nykterhetssaken och framför allt i
fråga om missionsintressets väckande. Till hans initiativ torde
man i icke ringa grad kunna knyta hvad som här i Sverige
påbörjats i detta hänseende, och hans egna uttalanden härom synas
vara tillförlitliga.3 Kändt är, att han härutinnan hade tillfälle
till det bästa samarbete med ledande kyrkomän.
Likväl synes misstanken icke vara alldeles ogrundad, att
Scott möjligen under andra förhållanden kunnat gå utöfver sin
hittills tillämpade metod att neutralt hålla sig till den allmänna
kristliga uppgiften att väcka ett starkt intresse för det kristliga
lifvets pånyttfödelse. Därtill var hans kärlek till sitt eget
samfund alldeles för stor. Vissa antydningar om, att
metodistkonferensen äfven hade djupare mål med sin svenska mission saknas
1 Freja: "/i 1838.
2 Se ofvan, sid. 350.
2 Se Geo. Scott: Tellström, förste svenske missionären etc., sid. 17 f.
Kyrkohist. Årsskrift 1914. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
