Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 skytteanska lappskolan
415
Enligt de nu i Riksarkivet funna och i det följande tryckta
handlingarna har den s. k. Skytteanska skolan tillkommit på
följande sätt.
Johan Skytte erhöll den 20 Nov. 1629 Kungl, fullmakt att vara
generalguvernör öfver Livland, Ingermanland och Karelen.1 Han
anträdde den långa resan till sitt nya, väldiga verksamhetsområde
landvägen. Anländ till Umeå sammanträffar han med dess herde
»Mester Oloff» och gripes af hans i liffulla färger gjorda
framställning af lapparnas sorgliga tillstånd i andligt afseende och hans
säkerligen redan då uttalade förslag att råda bot mot det onda.3
Uppmuntrad af Skyttes välvilliga intresse — om det skett på
Skyttes direkta uppmaning eller ej, framgår ej med visshet af källorna
— sänder Niurenius senare till Skytte i Livland sin skriftliga
redogörelse om »Lapparnas Ymkeliga Hedendoms Lägenhet och
Leffu-erne» etc., hvari han synnerligen kraftigt — måhända med någon
ensidig öfverdrift — beskrifver lapparnas grofva okunnighet, aL
guderi, trolldom och djäfvulsdyrkan. Den sistnämnda synes
knappast stå tillbaka för vissa hinduers i våra dagar: »Månge hafue
tuenne och de värste tree onda tienst andar». I en annan
afdelning skildrar han i korthet lapparnas husliga och »politiska» lif.
Här säges bl. a., att deras missgärningar (särskildt deras trolldom)
sällan komma i ljuset eller bli bestraffade. Äfven om de bli tagna
på bar gärning »rädes politici dem för rädoga [af rädsla för
lapparnas förtrollningskonster?] straffa som sig borde». I den sista
afdelningen framställer Niurenius sina förslag till lapparnas
förhjälpande ur hedendomsväsendet. Han berömmer visserligen,
att kyrkor uppbyggts för lapparna, och att några lapp-pojkar
hållits till lärdom i Uppsala och Piteå. Men dessa gossar anser
han snart bli allt för afvanda från det mödosamma nomadlifvet
för att bli till verklig nytta, ja, de »döö flux sin koos, när dhe
åter skulle skicka sig efter Lapparnes Leffuerne, hålla sig ifrån
badande och annan lust» etc. Om lapparna skola få dugliga lärare,
anser han ingen annan utväg möjlig, än att en skola grundas i
själfva Lappmarken, och att eleverna få den diet, som de förmög-
i slutet af dec. 1629, då Johan Skytte reste genom nämnda ort, gjorde denne
för bildningen varmt intresserade man uppmärksam på det Lappska folkets
bedröfliga andliga tillstånd, i det han uppmanade honom att anlägga en skola,
i hvilken Lapparna skulle undervisas på deras eget språk». — Såsom af de nu
funna källorna framgår, är denna framställning alldeles riktig.
1 Riksregistraturet i R. A. s. d.
2 Se Skyttes br. d. 26 juli 1631.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
