Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Liturgisk ordning vid svenska biskopsvigningar under 1700-talet af Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 2
meddelanden och aktstycken
detta bruk upphörde vid reformationstiden för att återupplifvas
först under Gustaf III:s tid samt särskildt, att biskopskåpor då åter
kommo i användning efter att i sekler hafva hängt obrukade eller
ha legat undankastade i domkyrkornas skräpkamrar. Säkerligen
har också denna mening haft sin dryga andel i motivet till den icke
sällan framträdande motviljan mot den liturgiska dräktens
användning. Nedan meddelade aktstycken ådagalägga dock, att både
mässhakar och biskopskåpor användes i Upsala domkyrka år 1725 och
helt säkert äfven vid andra tillfällen under samma århundrade och
detta långt före Gustaf III:s regeringstid.
Ceremonielet från 1700-talet visar sig för öfrigt i sina
grunddrag tämligen nära sammanfallande med 1571 års K. 0:s Sett til
at ordinera en vahld Biscop å ena sidan och det än i dag gällande och
följda å den andra. Märkligare afvikelser i sistnämnda hänseende
äro följande.
För det första torde böra nämnas, att medan numera den biskop,
som skall invigas, först framför altaret iklädes sin skrud med
undantag af mäss-skjortan, skedde detta 1725 redan i sakristian före den
egentliga aktens början. Vidare och för det andra föll
»ordi-nandus» vid samma tillfälle vid aktens början på knä nedanför
trapporna till högaltaret »hafvande framför sig en armstol och
inunder ett rödt kläde». Han förblef i knäböjande ställning ända till
dess ärkebiskopen vid slutet af sitt invigningstal uppmanade honom
att »komma upp till altaret», hvarvid han reste sig och trädde upp
och fram till altarskranket, där han ånyo föll på knä. För det tredje
användes 1725 symbolum Niccenum såsom uttryck för vår allra
heligaste tro, medan numera vid dessa tillfällen liksom vid
prästvigningar symbolum apostolicum läses. Slutligen må ock såsom en
fjärde observation — viktigare och mera intressant än någon af de
föregående — antecknas, att ännu så sent som 1725 användes vid
biskopsvigning en bön ur 1571 års kyrkoordning. Detta faktum
utgör ju ett märkligt och påtagligt vittnesbörd om de genom
seklerna sig sträckande efterverkningarna af den gamle Lars Petris
lifsverk. Ehuru 1571 års K. 0:s auktoritet såsom ren kyrkolag
varit tämligen omtvistad och själfve konung Gustaf II Adolf vid ett
tillfälle kunde skrifva till det vid riksdagen församlade prästerskapet
om kyrkoordningens saknad af auktorisation från konungamaktens
sida (den af prästerna åberopade kyrkoordningen hade de själfva
»samsatt» o. s. v.), trots detta och liknande inkast fortfor 1571 års
K. 0:s kyrkliga auktoritet icke minst på de kultiska och pastorala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
