Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. V. Zetterstéen. En anonym biografi öfver biskop Rabbūlā i Edessa († 435). Öfversatt från syriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ANONYM BIOGRAFI ÖFVER BISKOl’ RABBULA I I
dorn eller svåra plågor! leke ens i fråga om enkla rätter mån
I eftersträfva någon slags yppighet med afseende på kroppens
näring, så att icke denna njutning vållar eder några svåra
olägenheter. Girighet och förvärfsbegär, dessa egenskaper, som äro
alldeles främmande för vår dräkt, må bland Eder icke ens
nämnas vid namn. Fina kläder och prydliga dräkter1 må icke
profanera eder kyska värdighet, utan våren i stället ståndaktiga i
fasta, bön och goda gärningar! Med världsliga angelägenheter
eller sina anhörigas processer må ingen af eder befatta sig,
utan våren flitiga i läsningen af de heliga skrifterna! Älsken
icke fåfängliga tidsfördrif, sträfven icke utan mål omkring på
stadens gator och förlusten eder icke med ovederhäftigt prat
utan gagn som ovederhäftiga pratmakare, utan våren både dag
och natt ifriga i att tjäna Guds kyrka! Gifven vid alla
tillfällen och i alla edra företag prof på goda gärningar, på det
att hvar och en vid åsynen af eder må kunna konstatera, att
Guds löften genom eder själfva visa sig tillförlitliga!» Liksom
profeten betygade han2 med sina ord och sade: »Om I lydén
och hören mig, skolen I icke allenast äta jordens fett, utan äfven
ärfva himmelens härlighet, men om I icke lydén mig, utan ären
genstörtiga, skolen I här varda föraktade af oss inför alla
människor och vid domen dömas till helvetets kval inför änglarna
och ali världen.»
Dem, som hans kärlek icke öfvertygade i godo,
underkuf-vade fruktan för honom med våld. De högmodiga bland dem
tuktade han nämligen med rättvisa straff, för att de skulle bättra
sig; de ödmjuka ärade han visligen, för att de skulle
uppmuntras; dem, som förde ett lättsinnigt lefverne och med
anledning af sin rikedom förhäfde sig öfver sina medmänniskor, visade
han djupt förakt och förödmjukade dem, för att de skulle ångra
sig, och dem, som obekymradt3 förde en rättskaffens vandel
under frivilliga eller på fattigdom beroende lidanden, upphöjde,
ärade och älskade han och anförtrodde dem ledningen inom
kyrkan. Han drog äfven försorg om dem, som genom honom
utsågos till innehafvare af prästerliga ämbeten. Både i dessa
1 Så Nöldeke, anf. arb. § 528 C. (»glatte Gewänder»); Bickell däremot
»schönes Hausgeräthe». Båda uppfattningarna äro möjliga.
2 Bickell: »Und gleich dem Propheten bezeugte er ihnen in seiner
Rede». Då måste man läsa: wak hau n’bljä (eller dan’nabbe), hvilket passar
bättre än textens iuak hau daiihajja (»för att trösta»).
3 Eller »i ringhet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>