Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. V. Zetterstéen. En anonym biografi öfver biskop Rabbūlā i Edessa († 435). Öfversatt från syriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ANONYM BIOGRAFI ÖFVER BISKOl’ RABBULA
I I
hatade och afskydda bodde ensamma utanför staden. Han
tillsatte nämligen en bepröfvad diakon, som bodde hos dem, jämte
några pålitliga bröder, som ägnade sig åt deras tjänst. Allt,
som behöfdes för deras uppehälle, utbetalades regelbundet af
kyrkan inne i staden, på samma gång Rabbülä själf alltid tröstade
dem med ord och handling, med ord, i det han uppmuntrade deras
själar med Guds ord, sä att de ej skulle gå under af bedröfvelse,
och med handling, i det han lindrade deras svåra lidanden med
sina gåfvor. Huru ofta gaf han dem ej till tröst åt deras själar
en hälsning, bestående af en helig kyss på deras sönderfrätta
läppar, medan deras kroppar ruttnade bort! Och för att de
ej skulle förtvifla under den tuktan, med hvilken Gud
hemsökte dem, styrkte han dem och uppmanade dem att vara så
mycket tacksammare mot vår Herre för sina vedermödor, i det
han sade: »Bröder! Tanken på hvad som är skrifvet, att Lasarus
befanns värdig att hvila i Abrahams sköte i himmelriket,
därför att han utstod svåra hemsökelser!»
När denne namnkunnige mans sanna prästadöme bestått
profvet i allt detta och mycket annat, som vi förut nämnt, jämte
allt det öfriga, som vi ej äro i stånd att förtälja, när de onda
och fräcka uppskrämts af hans rättfärdighet och de elända och
fattiga understödts af hans gåfvor, när han i sin mildhet lämnat
de förtryckta gehör och i sitt nit blifvit de förfördelades hämnare,
när han med ord och handling uppmuntrat de ädla och städse
räckt de ödmjuka handen till upprättelse, när han i sin egen
person förkroppsligat lagens gärningar och omgjordat sig själf
med sin Herres bud liksom med en klädnad,1 när han visat sig
vara ett mönster för dem, som älska Gud, och hans rykte
uppfyllt hela hans stift, när alla släkten i Edessa började känna
stolthet och yfvas öfver honom, medan han själf var stolt
öfver sin Herre och styrktes af honom, i det han såg Guds
frälsning för sina ögon utan att förtrösta på sin egen
rättfärdighet, hände det efter allt detta, att han som vanligt
insjuknade vid nymånen i månaden Tammüz2 efter att ha varit biskop
i tjugufyra år så när som på tre månader.3
] I stället för grundtextens haipä (»lefvande», »ein lebendiges Muster der
Beobachtung», Bickell) bör med Bedjan tydligen läsas nahtà »klädnad».
2 D. v. s. i slutet af juni.
3 Orden 1’mulläi filäpü jarhln ’al ’esrin ivarba’ sfnai hajjaii
d’befiis-kspüpä öfversättas af Bickell: »Nach einem Episkopat von vierundzwanzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
