Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Oscar Hippel. Jämförelse mellan kyrkolagskommitténs förslag, utarbetadt vid höstsammanträdet 1838, och det Thomanderska kyrkolagsprojektet af 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6
oscar hippel
att vid sockenstämma dess rätt och talan utföra. Det tredje
momentet är lika.
Detta är ju synnerligen minutiösa bestämmelser om rösträtt,
om man jämför dem med den korta formuleringen hos Thomander.
Professor Bergfalk reserverade sig och önskar ej rösträtt för
arrendatorer och landtbönder, såvida de icke hade tio års
brukningsrätt, likaledes ej heller för statens ämbetsmän, såvida de ej på längre
tid hyrt boning eller innehade ämbetshus. Biskop Thyselius var
äfven emot att kronans manskap, torpare och dylika kunde äga
sådan rättighet.
Det här framför allt viktiga är emellertid själfva principen,
efter hvilken rösträtt borde beräknas. Uti förordningen om
prästval af den 5 juni 1739 stadgas först och främst rörande städerna,
att husägarne ägde sådan rättighet, men i de hus, som beboddes
af andra, borde den »hyresman votera som ägaren gifwer thertil
sitt tilstånd». Huru många vota de respektive ägarne kunde
prestera —• naturligtvis efter värdet af egendomen •— är en fråga, som
vi här kunna förbigå. Samma princip följdes äfven på
landsbygden; rösterna beräknades efter hemmansdelarna, således fast
egendom, men torpare, bruksfolk, soldater och andra, hvilka särskildt
uppräknas och ej ägde någon fast egendom i församlingen skulle
»uti wählet ingen delacktighet hafwa». Om någon
röstberättigad ej själf kunde vara närvarande vid valet, fick han skriftligen
afgifva sitt votum eller befullmäktiga någon annan i sitt ställe.1
Så var förhållandet vid prästval. Uti förordningen angående
sockenstämmor och kyrkoråd af den 26 februari 1817 finner man
nu liknande bestämmelser. Rättighet att inställa sig vid
sockenstämma och där yttra sina tankar tillkom i allmänhet sådana, som
inom församlingen ägde fast egendom, »och derutöfver jemväl
andra personer, hvilka hafva rösträtt vid prestval, dock med
undantag af dem, som efter afhandlingar bruka enskilte personers jord,
så framt de icke äro med ägarnes fullmakt försedde. »3 Härtill
kom ett tillägg genom kungörelsen af den 24 mars 1824, att, när
öfverläggningarna icke gällde »onera och prästationer», utan
endast hvad som borde iakttagas inom församlingen i fråga 0111
ordning och sedlighet, rösträtten skulle utsträckas äfven till sådana
personer, som brukade enskild mans jord, utan att för utöfningen
af denna rättighet någon särskild fullmakt af ägaren erfordrades.s
1 Denna förordning, se den Mittagska kyrkolagssamlingen af år 1845, s- 35°-
2 Kyrkolagssamlingen 1845, s. 502.
3 Ibdm, s. 506.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
