Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
gottfk. westling
varande omständigheterna ej var tvifvelaktig. Den blef uppenbar,
då han i Harlem den i oktober 1780 undertecknade fullmakten
för U. von Troil att vara biskop i Linköpings sift. Hans invigning
i ämbetet ägde rum i heliga Trefaldighetskyrkan i Uppsala af
ärkebiskop Mennander, efter hvilken akts slut den nye biskopen
uppvaktades af därvarande studenter af Östgöta nation.
Den man, som blifvit insatt till chef för stiftets kleresi, var
föga mer än 34 år gammal, utan tvifvel en mycket osedvanlig ålder
för en biskop. För såvidt mannaålderns fulla lifskraft ansetts
behöflig för Filenius’ efterträdare på biskopssstolen, syntes Troils
ålder vara tillräcklig för behofvet.
Uno von Troil var född 1746. Hans fader var dåvarande
öfver-hofpredikanten, kyrkoherden i Riddarliolmsförsamlingen,
sedermera ärkebiskopen Samuel Troilius, och hans moder var dennes
maka Anna Elisabet Angerstein. Sonens lyckliga begåfning och
grundliga studier, framför allt i de klassiska språken, beredde
honom vid tjugufyra års ålder platsen som magister primus vid 177a
års magisterpromotion. Redan samma år begaf han sig till
utlandet för att vid därvarande universitet fortsätta sina studier.
Länge nog kom han att dröja i Göttingen för att draga fördel af
hofrådet Michaëlis undervisning i arabiska språket. Hans
studieresor sträckte sig till .flera andra orter i Tyskland, vidare till Schweiz
och Frankrike, i hvilket sistnämnda land Sveriges sändebud, grefve
Creutz, förde honom i beröring med flera af landets mest berömda
män, en Diderot, d’Alembert, Marmontel, Rousseau m. fi. Sedan
han begifvit sig öfver till England, lättade därvarande svenske
minister, von Nolken, hans tillträde till den lärda världen där.
Hans egenskap af adelsman och son till Sveriges ärkebiskop torde
ej varit utan gagn för honom för vinnandet af sina syften i detta
aristokratiska land, men hans behagliga sätt och intelligenta
väsen främjade den utan tvifvel ännu kraftigare. I England gjorde
han bekantskap med en herr Banks, som föreslog honom att följa
med på en resa till Island. Han lyssnade till anbudet, och, sedan
de ekonomiska förutsättningarna för färden blifvit ordnade,
företogs den hösten 1772 och blef icke utan inflytande på hans
framgång i lifvet. Närmast tillskyndade den honom ett mångsidigt
vetande, hvaraf han i sedermera författade bref till vänner och
gynnare rikligen delade med sig. Så t. ex. delgaf han professor
Bergman sina geologiska iakttagelser där, kanslirådet Ihre dem i
fråga om Islands historia, kyrkohistoria, etnografi, om folkets lef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
