- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
106

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io6

gottfr. wrsti.1ng

konstant. Exempel saknades ej på, att de blifvit helt och hållet
försummade.

För att bringa till stånd en bestämd ordning framhöll biskopen
vid 1784 års prästmöte nödvändigheten af att allestädes berörda
slags förhör jämlikt kyrkolagen hölles, och åstadkom beslut om
att de skulle förläggas till söndagsmorgnarna emellan
andragångs-ringningen till början af högmässan, hvarigenom ogillades, att de
anslötos till veckopredikningar, såsom skett i en del församlingar.
Vid förhören om söndagsmorgnarna synes akten blifvit inledd med
afsjungandet af någon psalmvers och en därpå hållen morgonbön.
Därefter förklarade prästen någon afdelning af katekesen,
hvarefter ett förhör vidtog. På somliga ställen blefvo läxor, som
utdelats vid ett föregående husförhör, nu förhörda och nya
utdelade. Framför allt ägnades uppmärksamheten åt barnen och
församlingens ungdom.

Att biskop von Troil skulle med eftertryck betona Hiisförhören,
var helt naturligt, eftersom näppeligen något af de öfriga
kyrk-förhören förde prästen i så intim beröring med församlingens
medlemmar som just dessa, hvilka läto honom på nära håll lära känna
deras behof och beredde honom tillfälle att mera personligt
påverka sina åhörare. —• I fråga om dessa förhör hade biskopen
funnit, att prästerskapet förfarit på ganska växlande sätt.
Allmännast hade de blifvit förlagda till senhösten, då tjänstefolket hunnit
tillträda sina nya platser och hunnit »blifva varmt i kläderna»,
men flerstädes hade de blifvit framskjutna till vintern, antingen
—-mera undantagsvis —• till tiden strax före jul, såsom fallet var i
några församlingar i trakten af Vadstena, eller till januari och
februari, såsom brukligt var i somliga skogsbygdsförsamlingar och i
vissa belägna vid kusten. Skälet därtill var utan tvifvel, att
vintern där erbjöd de bekvämaste kommunikationerna, då köld
is-belagt kärr, sjöar och vikar och snö bredt ut sitt täcke öfver den
oländiga marken i dessa socknar, där vanligen afstånden voro mera
betydliga, och där de backiga och illa underhållna vägarna gjorde
prästernas ämbetsresor under andra årstider besvärligare. Dessa
sistnämnda olägenheter jämte rikedomen i vissa socknar på sjöar
och kärr hade i åtskilliga församlingar vållat, att husförhör ej
kommit att hållas mer än hvartannat år eller såsom i Åtvid allenast
hvart tredje. Från Krokeks församling på Kolmården uppgafs,
att de anställdes »så ofta görligt är». I Björkeberg och Ledberg,
socknar, där dock inga naturhinder stänga väg för samfärdseln,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free