Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo GOTTFk. WESTLING
olydnad och envishet», att »afhålla dem och än mer sig själfva från
ohöviskt och goda seder kränkande tal», att väl taga sig i akt för
att gifva dem onda exempel, att ej tillåta sina barn »bruket af starka
drycker såsom hinderligt för växten», icke heller att de begagna
tobak »såsom skadeligt för hälsan», helst som dess »oförsiktiga
nyttjande af en oeftertänksam ungdom lätt kunde förorsaka eldsvådor
och olyckor».
Som biskopen betänkt, att den kristliga kunskapen först då
blir rätt fruktbärande, när den är förbunden med bön, enär
»tillförsikten till Gud vinnes och stadgas» genom den, framhöll han
vikten af att prästerna föreställde åhörarna bönens kraft och
nödvändighet. På det att folket desto bättre måtte vänjas vid att
bedja, manade han prästerna att vid husförhörstillfällena tillsätta
i hvarje hus — helst bland barnen, som hunnit sådan ålder, att det
vore dugligt därför — en viss person för hvarje år, hvilken med de
öfriga i hushållet dagligen gjorde bön, »kunnandes nästa gång en
annan tillsättas eller, där flera barn finnas, med dem alterneras».
Biskopen tillmätte sålunda åt dessa förhör en omfattande
uppgift, ej blott den att meddela kristendomskunskap och främja
sedligt lif i församlingarna utan ock att bortrensa oarter, som han
ansåg menliga för folkhälsan. Han ville synbarligen, att dessa
hus-förhör, som mer än andra förde prästerna i en förtrolig och personlig
beröring med åhörarna, skulle så användas, att det blef tydligt för
dem, att prästernas kall var att verka för dem som omtänksamma
fäder, som på sitt hjärta buro deras både kroppsliga och andliga väl.
Äfven beträffande öfriga förhör, som kyrkostadgarna
före-skrefvo, betonade biskopen, att icke heller dessa finge åsidosättas
eller vårdslösas, vare sig fråga vore att undersöka kunskapen hos
dem, som blifvit kallade till fadder, eller hos personer, som
åstundade inträda i äktenskap, eller frågan gällde knektar, som vore
kommenderade till möten och mönstringar, o. s. v. Biskopen uttryckte
den öfvertygelsen, att det för mången komme att verka som en
eggelse »att öka och försvara sin kristendomskunskap», om
prästerna noga hölle på samtliga dessa förhör.
Som biskopen betänkte, att förhören i den form, hvari de
flerstädes försiggingo, lupo fara att öfvergå till en naken examinering
och andefattig läxläsning och därför knappast kunde medföra
någon förbättrande inflytelse pä församlingslifvet, så mycket
mindre som vid somliga af dessa förhör examinandernas antal var
väl stort för att medgifva en mera individuell behandling af ämnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
