- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
118

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 o

gottfr. westling

det syftet, och justitiekansleren hade uttalat sin erkänsla för dess
nit för kronobrännerierna och en förhoppning, att »det åsyftade
ändamålet till Kungl. Majestäts höga nöje och dess undersåtares
förmån märkeligen skall befordras.1 Wachtmeister hade vid ett
besök några månader senare t. o. m. kunnat i konsistorium betyga,
att konungen själf yttrat sin belåtenhet med konsistoriets nit, och
att han fått befallning att gifva det tillkänna konungens välbehag.2
Biskopen fann således före sig i domkapitlet bisittare, som villigt
stödde honom i hans egen nitälskan för konungens intressen. Det
dröjde ej länge efter hans inträde i konsistorium, innan det ånyo
utsände, d. 8 jan. 1783, ett nytt cirkulär i nyssberörda ändamål.
Landshöfding Reenstjerna i Linköping hade fäst uppmärksamheten
på att prästernas föreställningar ännu icke medfört åsyftad verkan
bland allmogen, som ej ville släppa sin vana att själfva tillverka
brännvin för sitt behof, utan i lönndom flerstädes fortsatte därmed.
Med detta nya cirkulär följde en uppfordran till prästerna att icke
allenast uppläsa det från predikstolen utan ock att låta det
åtföljas af ett särskildt tal, hvari prästen borde »på det ömmaste
föreställa sina åhörare, att ingen sann gudsfruktan gifves utan i
samband med lydnad för världslig öfverhet», Han borde lägga sig
vinn om att öfvertyga dem, att de kungliga förordningarna
åsyftade »rikets allmänna väl, stats- och drätselverkets nödvändiga
upphjälpande och förbättring och en däraf följaktig lisa och
försköning för ytterligare pålagor, tillgång på föda och uppehälle och
ändteligen ett upphöjdt och stadgadt spannemålspris för
landtmannen». Konsistorium uttalade som sin öfvertygelse, att, om
prästerskapet lyckades bibringa folket en sådan öfvertygelse, skulle
det »vinna ett af de förnämsta dess ämbetes föremål: en kristelig
upplyst och frivillig laglydnad». För att främja Kungl.
Majestäts syfte borde prästerna jämväl vid sockneförhör, samkväm och
andi-a tjänliga tillfällen upprepa dessa förmaningar. Konsistorium
fick omsider ny anledning att utsända ett liknande cirkulär till
främjande af redbarhet och nykterhet, då Kungl. Majestät genom
kungörelse den 28 november 1785 med anledning af missväxt i
landet och däraf inträffad spannmålsbrist och hotande hungersnöd
själf anbefallde inskränkning af den regala brännvinsbränningen.
Prästerna ålades att med hänvisning till tidsförhållandena inskärpa
vikten af att ej samvetslöst ödsla bort det förråd af säd, som kunde

1 Kons. akter d. 28 juni 1780 ocli Kons. cirk. ci. 5 juli 1780.

2 Kons. prot. d. 11 januari 1781.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free