Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von thou. såsom biskop i linköpings stift i 5 i
undergång bereddes, enär de ock vore villiga att till ej större
kostnad för köparen hålla dem allmänheten till handa. De bägge
bok-bindarne i Linköping, som blifvit ställda utanför öfverenskommelsen
med deras båda yrkeskamrater, harmades ännu mera öfver dessas
gynnade ställning och yttrade i sin inlaga: »Emedan billigheten i
ett fritt samhälle alltid bör med ömhet få vara bevarad, att
näringsidkare böra åtnjuta lika förmåner och lika rätt, samt
undertecknade äfven erbjuda sig åt allmänheten i stiftet vara villiga att för
samma pris med godt arbete kunna och vilja försälja så psalmböcker
som katekeser», så anhöllo de att vid försäljningar, »som in casu
framdeles sig yppa», få deltaga efter en proportion af fjärdedelen
för hvar och en stadens bokbindare; »ett riktigt och klanderfritt
belopp fyra bokbindare emellan». De yrkade vidare på att
konsistorium i nästa utgående cirkulär måtte lämna prästerskapet
meddelande därom, hvarjämte de framställde anspråk på att
framgent få deltaga i alla bokförsäljningar och bokbinderiarbeten, som
komme att verkställas i stiftet. De kunde slutligen ej låta bli att
anmärka, att, »ehuru saken låter ganska ljuflig och oskyldig, går
den dock ut på ett monopolium, som i tid bör förekommas, på det
att, sedan samtliga (näml. öfriga) bokbindare bifvit utarmade
—–-de senare ( = de bägge gynnade) ej må få tillfälle på en
annan tid handla efter godtycke på allmänhetens bekostnad, som
de nu söka att handla på sina ämbetsbröders». Yrkesbröderna i
Skeninge och Vadstena hade blifvit ej mindre uppbragta öfver det
ödesdigra aftalet. De afgåfvo gemensam klagoskrift, hvari de sade
sig funnit det »nog djärft af tvenne stycken ynglingar utan ringaste
eftertanke lupit in uti ett ackord, (af) hvilket di själfva blir i grund
ruinerat; den sistnämnde, Wahlberg, har redan så arbetat, att (han)
en gång cederat bonis» etc. De uttalade en fruktan, att de bägge
obetänksamma unga yrkesidkarne i Linköping komme att göra
»alla skattdragande bokbindare olyckliga». De bedyrade, att de
redan erfarit olyckliga verkningar af konsistoriets meddelande i
sitt cirkulär om det ingångna aftalet. De hade därefter icke fått
sälja »det ringaste af psalmböcker och katekeser, hvilket är den
regälaste marknadshandeln för oss». Som de försport, att
pastorerna ämnade anskaffa nya ministerialböcker åt församlingarna,
anhöllo de, eftersom »hvar och en skattdragande bokbindare i sitt
gebet bör skyddas från andras intrång», att konsistorium måtte
så ordna för nämnda kyrkböckers inbindning, att »hvar och en
bokbindare i sitt gebet af ömhet rättvisligen i hugkommes, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
