Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von thou. såsom biskop i linköpings stift i 5 i
andra», en välment påminnelse att årligen öka sitt bokförråd,
åtminstone med de böcker, som plägade kungöras i konsistoriets
cirkulär eller stiftstidningarna. Nu rekommenderade han till
inköp: O. Celsii Svea rikes kyrkohistoria ifrån år 828 till år 1000;
Doktor G. H. De Rogiers öfversättning af Eulers »Lettres à une
princesse d’Allemagne sur divers sujets de physique et de
philo-sophie» samt doktor W. Scherlocks »Betraktelser öfver yttersta
dömen». Den föreskrifna disputationsakten försiggick under lektor
Bussers praesidium tvenne dagar. Efter dess slut den andra
dagen anställde vice præses, prosten, doktor J. I. Köhler i Vånga,
examen med det yngre prästerskapet för att pröfva, i hvad mån
de underhållit eller förkofrat sina teologiska insikter. Den tredje
dagen förhandlades en mängd frågor rörande församlingarnas
tillstånd, skick och ordning. Medan dessa förhandlingar’pågingo,
infann sig landshöfdingen i länet, baron F. G. Strömfelt, och anhöll,
att en skrift, som han medförde, måtte bringas till de närvarandes
kännedom. Hans begäran bifölls. Skrifvelsen upplästes. Den
angick jordbruksnäringens brister och behof i Östergötland, den
där rådande misshushållningen med skogen, allmogens öppna,
bränsle-ödande spisar, fiskets förödande genom ljustring och alltför
fin-maskiga nät. Den beklagade, att församlingarna ej sörjde för, att
deras fattiga försågos med arbete, och att skadedjur icke dödades,
den berörde ock flera andra frågor, som hade betydelse för den
allmänna hushållningen. Landshöfdingen fann det beklagligt, att
allmogen så envist hängde fast vid sina förfäders bruk och ej tog
vara på en senare tids förbättringar utan lät sig behärskas af en
maklig dåsighet. Som han höll före, att prästerskapet skulle kunna
äfven i materiella ting öfva ett hälsosamt inflytande på allmogens
uppfattning och gifva den impulser till nyttiga reformer i dess
allmänna hushållning, hade han anhållit, att tillfälle måtte beredas
honom att få uttala sig inför det samlade prästerskapet. Med
tacksamhet för landshöfdingens faderliga omsorger uppläste
ärkebiskopen hans memorial och lade för egen del clerus på hjärtat, att
det måtte göra allt, hvad det göra kunde, för näringslifvets höjande
och jordens ändamålsenligare brukning. Han framhöll, att
församlingarnas herdar borde visa sin ömhet om sina åhörare äfven
genom att främja deras materiella välstånd. Med anledning af
landshöfdingens memorial förordade biskopen, att prästerna styrkte
allmogen till att upptaga barnhusbarn i inackordering till
uppfostran, och fästade dess uppmärksamhet på att ersättning därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
