Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och hoofianismen. En kyrkohistorisk studie. (Forts. och afslutning från årg. XV.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 54 H. D. HALLBÄCK
som äfven här visade sin stora makt. Innan kort hade
månadsskriften »Pietisten» hunnit vida, öfverallt utbredande de
nyevange-liska åsikterna. I »Pietistens» spår gingo Rosenii öfriga skrifter.
Då Rosenii namn var misstänkt, klistrades papperslappar öfver
detsamma, hvarefter böckerna utkolporterades till bekanta.1 Att
nykterhetsföredragen nyttjades såsom en täckmantel för
nyevan-gelisk predikan har redan blifvit påpekadt. Innan kort hade
ny-evangelismen trängt in nästan öfverallt.
Till Sunnerbo nådde »Pietisten» snart, och innan kort
möttes-hoofianerna på andra håll af Rosenii anhängare. Att förhållandet
mellan s. k. gammal- och nyläsare från århundradets början i
Norrland skulle upprepas på annan mark var att vänta.
Äfven dessa båda riktningar hade mycket gemensamt i åsikter,
t. ex. i fråga om lekmannaverksamheten, traktatspridning,
agitation på det andliga området, o. s. v., men då hoofianismen å sin.
sida aldrig blef kyrkofientlig, utan snarare ville reformera kyrkan
än störta den, gick nyevangelismen sin egen väg fram utan att
synnerligt fråga efter kyrkan och snart i uppenbar fientlighet mot
densamma. Då hoofianerna sålunda ständigt uppvaktade
prästerskapet med förmaningar, äro däremot de nyevangeliske i grunden
likgiltiga för hurudana dessa äro.. Då hoofianerna voro flitiga
tempelbesökare, hafva de nyevangeliska nog af sina bönehus o. s. v.
I fråga om läran skilja sig de båda riktningarna likaså.
Hoofianismen är i grunden gammalpietistisk och drifver allvarsamt lagens
nödvändighet. De nyevangeliska åter låta lagen träda mycket
tillbaka för att icke störa intrycket af evangelium. Hoofianerna äro
mycket angelägna om att predika »nådens ordning». De
ny-evangeliskas lösen är däremot: »Tro just som du är». Hoofianerna
lade stor vikt vid själfpröfningen efter vissa kännetecken t. ex. hat
till synden, längtan efter nåden, försakelse af allt världsväsende
o. s. v. De nyevangeliska ville hvila vid blott inre visshet om
syndaförlåtelsen. Hoofianerna ansågo de nyevangeliskas
sinnesstämning för egenrättfärdighet och lättsinne2 och de nyevangeliska höllo
hoofianerna för stora lagträlar.
Med dylika skilda åsikter var striden mellan hoofianerna och.
de nyevangeliska oundviklig. De gamla namnen gammal- och
nyläsare förekomma här liksom i Norrland. Redan 1847 började
slitningen i Sunnerbo. Arve varnade ifrigt för Rosenii skrifter så
1 E. J. Ekman a. a., s. 1068.
2 Em. Pettersson a. a., s. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
