Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i q 6
E. LIEDGREN
Dieu lui-mème le compose
De la fleur de son froraent.
C’est ce pain si délectable
Que ne sert point à sa table
Le monde que vous suivez.
Je 1’offre à qui me veut suivre.
Approchez. Voulez-vous vivre?
Prenez, mangez, et vivez.1
Hvad som här särskildt bör observeras är sträfvan efter
biblisk koncision utan omskrifningar och påhängda, för stilen
främmande prydnader. Af ett bref från Racine till Boileau angående
en af sångerna ser man, hur han bemödade sig att välja ord och
vändningar, som voro »assez consacré[s] dans la langue de
1’Ecri-ture» och »conforme[s] au texte».
Boileau företer i L’art poétique åtskilliga lakuner i sin
uppfattning af diktens väsen. Särskildt brukar anmärkas hans mycket
svala intresse för den rena lyriken. Och hans förhållande till
kristendomen är ej heller sådant, att det gör honom benägen att
påyrka upptagandet af religiösa ämnen i dikten:
Ue la foi d’un chrétien les mystères terribles
D’ornements égayés ne sont point susceptibles;
L’evangile à l’esprit n’offre de tous cötés
Que pénitence à faire et tourments merités.2
Men såsom af sammanhanget framgår, är det egentligen
epopén han här åsyftar: hvarje försök att i hjältedikten införa den
kristna religionens guda-, ängla-, dämon- och helgongestalter
af-visas med den apologetiska motiveringen, att kristendomens
trovärdighet kan te sig tvifvelaktig, om dess föreställningar flyttas
in i poesiens fiktiva regioner. Själf har Boileau skrifvit en Epitre
sur 1’amour de Dieu, behandlande den emellan jansenister och jesu-
1 Jfr följande bibelställen: Ps. 78:25 (Vulg. Ps. LXXVII:25 Panem
an-gelorum manducavit homo) och Vish. 16:20 (där det i Vulg. om änglabrödet
bl. a. heter: omne delectamentum in se habentem); Ps. 147: 14 (Vulg.: adipe
frumenti satiat te); Joh. ev. 6: 32 f., Mt. 26: 26, Jes. 55:2,3 (Vulg. comedite
bonum et delectabitur in crassitudine anima vestra ... venite ad me: audite,
et vivet anima vestra) och Ordspr. 9: 5,6 (Vulg. Venite, comedite panem
meum ... et vivite ...). !
3 L’art poétique, Chant III. Jfr Lanson, Histoire de la littérature
fran-caise1 (1898) sid. 494, som i Boileaus ståndpunkt finner mne légèreté de
bourgeois indévot».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
