Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T Q 2
E. LIEDGREN"
vändig både i prosa och vers.1 Den litterära utilitarismen
framträder hos honom i den teologiskt motiverade fordran, att
skaldekonsten i synnerhet bör helgas åt uppbyggliga ämnen. Han
parafraserar därför flitigt ej blott Psaltaren utan äfven de s. k. Cantica
(Moses och Mirjams sånger 2 Mos. 15: 1 f. m. m.) och stycken ur
profeternas skrifter.
Redan genom sitt poetiska motivval framstod Pompignan som en
besynnerlig gengångare i många samtidas ögon. Men ännu mer
för-därfvade han sina utsikter till litterärt erkännande genom ett alltför
aggressivt uppträdande mot sitt eget tidehvarf, som han förebrådde
att ha släckt trons fackla för att tända filosofiens och ha gjort deismen
till den enda salongsmässiga religionen. Voltaire utsåg den genom
sin inbilskhet något löjlige markisen till ett af sina driftföremål,
och hans omdöme om Pompignans Poésies sacrées blef ett bevingadt
ord: Sacrées ils sont, car personne n’y touche,3 Mindre än de flesta
var väl ock Voltaire skickad att göra Pompignans bibelparafraser
rättvisa. Medan eljes de poetiska handböckerna från
sjuttonhundratalet bruka innehålla åtminstone några berömmande rader om
Psaltarens poesi, förbigår Voltaire i sin Poëtique alldeles denna.
Af alla Bibelns böcker har han knappast senterat flere än två:
Predikaren (som han t. o. m. själf parafraserat i Précis de 1’Ecclésiaste)
och Höga Visan (hvars karaktär af verklig kärleksdikt han tydligen
insett).3
Utom de nu nämnda af bibelns poesi inspirerade diktalstren
har den franska klassicismen äfven att uppvisa en hel del religiös
och moralisk poesi af rent reflexionsmässig, didaktisk natur, där
delvis efter engelskt mönster tidens filosofiska älsklingstankar
framställas i bunden form. I estetiskt hänseende gäller nog om dem
Lansons dom: »Les poèmes didactiques sont là pour prouver la
supériorité de la philosophie du siècle, lorsqu’elle s’exprime en prose. »4
Men för neologiens psalmdiktning har denna didaktik nog ej
alldeles saknat betydelse, högt skattad som den var af samtiden.
1 De ofvan anförda raderna ur hans parafras af 139 psalmen ge exempel
på de besynnerliga omskrifningar han kunde tillgripa.
- Jfr Faguet, a. a. sid. 273.
3 Poëtique (Genève 1766) s. 528: Om den orientaliska poesien. Persern
Sadi jämföres med profeterna.
4 Lanson, o. a. a. sid. 634.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
