- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
209

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE .

I q $

der Ausrufung und Frage bloss in die Augen leuchtet».1 Den som
bäst lyckats träffa psalmtonens enkelhet af de nu nämnda
klop-stockianerna torde vara Schlegel. Såväl han som Cramer ha äfven
uppträdt som psalmförbättrare af ganska avancerad typ, något
som väl bidragit till deras ringa anseende i senare tid.’-’

Till Klopstocks lärjungar och efterföljare hörde äfven Johann
Kaspar Lavater (1741—1801). Då Nelle tillerkänner honom
stort inflytande på psalmdiktningens utveckling och vi såväl i
Danmark som i Sverige möta med Lavaters tankar besläktade
uttalanden, må hans insats med några ord beröras.3

Lavaters ideal af en psalm kan sammanfattas i orden: folklig
och dock modern. Äfven de stora mästarna Klopstock, Geliert
och Cramer sakna något, som skall till för att dikta en äkta psalm.
Det tycks ha uppgått för Lavater, att det är något i viss mån
konstladt i deras psalmpoesi, med andra ord: en brist på
omedelbarhet. Hans egen. sträfvan går i riktning mot större enkelhet,
men han är ingalunda belåten med hvad han presterat. Den
pe-dagogisk-filantropiska anda, som utmärker hans tid, röjer sig
särskildt i hans uppräkning af nödiga kasualpsalmer i Christliche
Lieder 1776. Förteckningen upptar ej mindre än fjorton sidor. De
tjugufyra hufvudafdelningarna äro: Kirchenlieder, Häusliche
Lieder, ’fugendlieder, Glaubenslieder, Historische Lieder, Lieder für
Kranke und Sterbende. Lieder für obrigkeitliche Personen.
Lieder für Geistliche. Für Ärzte. Lieder für geübte und
nachdenkende Christen. Für Philosophen. Für Deisten und Zweifler.
Für Schriftsteller. Witwenlieder. Waisenlieder.
Frauenzimmerlieder. Lieder für Jünglinge. Kinderlieder. Bauernlieder.
Lieder für Handwerksleute. Lieder bei verschiedenen Todesfällen.
Für Angefochtene und Schwermütige. Freundschaftliche Lieder.
Für alle Leute. Vermischte Lieder. Ingen rationalist har, säger
Nelle, förfarit mer rationalistiskt i fråga om psalmbokens
anordning än »pietisten» Lavater här gör. Bland Frauenzimmerlieder
förekomma rubriker för »eine Schöne» och »eine schlecht gebildete
Frauenzimmerperson». Bland »Vermischte Lieder» föreslås
psalmer, ej blott för resande, fångar och dödsdömda utan äfven för
trädgårdsmästare, nattväktare, skarprättare, tjufvar, mördare och
äktenskapsbrytare. Själf har Lavater skrifvit psalmer såväl för

1 Citeradt efter Nelle, a. a., sid. 252.

2 Jfr Muncker, a. a., sid. 315.

3 W. Nelle, Lavater als Kirchenliederdichter, MGKK VI, 1901, sid. 1 ff.

Kyrkohist. Årsskrift 1915. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free