Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i q 6
E. LIEDGREN
ras, om man blott eljes ville efterbilda dem. »Man wird
schwerlich ein wirksameres und im Gebrauch leichteres Mittel finden,
als dieses ist, die Gesinnungen und Sitten der Menschen zu
verbessern . .. Zu wünschen wäre, dass jede Angelegenheit des Herzens
auf eine so einnehmende und rührende Weise in Liedern behandelt
würde. Hier öffnet sich ein unermessliches Feld für Dichter, die
die Gabe besitzen, ihre Gedanken in leichte und melodienreiche
Verse einzukleiden.»1
Anmärkningsvärdt i detta sammanhang är Sulzers uttalande
om de tyska kyrkopsalmernas själfständiga värde: medan de sånger
(Lieder), tyskarna eljes diktat, mestadels äro efterbildningar efter
utländska mönster, utgöra psalmerna (die geistlichen Lieder)
någonting originellt — den enda fullt själfständiga skapelse, den tj’ska
poesien frambragt.2
Ett bidrag till utvecklingen af tidens psalmestetik finna vi
äfven i J. J. Eschenburgs Entwurf einer Theorie und Literatur
der schönen Wissenschaften (1783).3 Gudstjänstsånger —
framhålles det här bl. a. — få i allmänhet ej höja sig till odets eller
hymnens lyriska flykt, de äro vanligen mera yttringar af stilla
betraktande andakt än utbrott af en starkt upprörd religiös känsla.
(Jämför Geliert och Klopstock.) Bäst finner han kyrkopsalmens
typ utformad i sånger, som ha »die heitre, ruhige, aber doch
gefühlvolle Stimmung der Seele» till föremål.4 Psalmdiktningens
uppgift är att underhålla andakten, och psalmen borde såsom
uttryck för tillbedjan (Klopstock) alltid vara riktad till gudomen,
icke till en obestämd tredje eller till den sjungande själf. Innehållet
bör vara enkelt och lättfattligt, stilen begriplig och tj’dlig, utan
bilder eller anspelningar men därvid clock korrekt, ädel och
känslofull och mindre sysselsätta förstånd och fantasi än hjärta och
känsla. Med afseende på det samtida psalmboksärbetet uttalar
sig Eschenburg mycket erkännsamt. De tre sista årtiondena visa,
menar han, ett lyckligt bemödande för psalmsångens förbättring.
Såsom »die trefflichsten Dichter dieser Art» nämner han Watts i
England och Geliert, Cramer, Klopstock, Schlegel, C. A. Schmid,
Lavater, Neander, Funk och Basedow i Tyskland, således med un-
1 Sulzer, a. a., III, sid. 175.
- a. a. III, sid. 178 (art. Lied).
3 Här citeras andra upplagan, Berlin u. Stettin 1789.
4 a. a., § 9, sid. 149 och § 19, sid. 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
