Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE . I q $
Schleiermacher gör gällande en liknande uppfattning (1804) och
får stöd af dåvarande preussiska regeringen (1812).
Restaurationsarbetets utveckling i Tyskland ligger emellertid utom ramen för
denna öfversikt.
I Danmark har den germanska känsloriktningen med sitt kraf Danmark.
på stora sublima diktskapelser funnit en betydande representant
i Johannes Ewald, hvars religiösa kantater och oratorier visa
inflytande från Klopstock. En ofta ståtlig diktion med religiösa
motiv möter ock hos Jens Baggesen.1 Under intryck af den
allmänna litterära blomstringen och den samtidigt i städerna,
framför allt bland de högre kretsarna, alltmer aftagande förståelsen för
de gamla Kingoska psalmernas värde, grep man sig an med
utarbetandet af en ny kyrkopsalmbok, och så tillkommer först den
kort-lifvade Guldbergska (1778) och sedan den ett halfsekel gällande
Balleska — Evangelisk-christelig Psalmebog (1798). Af dessa
följde den förra den af Klopstock och Geliert anvisade typen,
medan den senare därjämte i sin rikedom på kasualpsalmer företer
beröringspunkter med Sulzers program.2
2. I Sverige.
Enligt den akademiska smakriktningen, under hvars
inflytande Wallin fostrades till skald, var den äldre svenska litteraturen
alltför ovårdad och enfaldig för att kunna äga någon förebildlig
betydelse. De omdömen, som Kellgren fäller öfver våra tidigare
skalder, äro typiska: ännu 1794 förklarar han, att skaldekonsten
i Sverige är skapad af Creutz och Gyllenborg; före dem var allt
rimkonst.3
Någon större aktning för de gamla röjer visserligen
Gyllenborg i sitt Försök om Skaldekonsten (1798), där bl. a.
Runius och Spegel nämnas med tillgifvenhet och aktning.4 Säkert
vill han dock ej rekommendera dem som mönster. Och om än
1 Hansen, 111. Dansk Litt. Historie II, sid. 196 ff., 239 ff.
2 Fr. Nielsen, Bidrag til den evang.-kristelige Psalmebogs Historie, sid.
8 f., 54 f.
3 Sylwan, J. H. Kellgren, sid. 174. Jfr Ljunggren, Sv. V. H. "I: 126 f.,
147 f., II: 421 f.
1 Gyllenborg, anf. arb., sid. 22. Om Spegel .heter det:
–du hvars sångers helga ljud
Vårt hjerta öppnadt ger åt känslan af en Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
