Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2 e. liedgren
drifter kunna väl jämföras med hans? Den antika litteraturens
mästerverk bibehålla emellertid alltid sitt höga värde som
stilmönster, hvilka ej ostraffadt lämnas åsido af tilltänkta poeter.
Dock måste den, som studerar och imiterar de klassiska
förebilderna, vakta sig att träda i de slippriga fotspår, som dessa
stundom efterlämnat. Den kristne skalden bör eftersträfva en högre
moralisk fullkomning i sina verk.
Äfven vid det sydsvenska universitetet ha liknande tankar
funnit gehör. Äfven där studerades under Lidbecks ledning Blair,
Sulzer och Eschenburg jämte de äldre estetikerna, och i Tegnérs
ungdomsdiktning kan man se intryck från Young och Klopstock
jämte Kant och Schiller.3 Religiösa ämnen behandlar den unge
Tegnér med förkärlek i en högstämd patetisk stil. Något tidigare
möta vi likartade sträfvanden hos Franzén och Mikael Choraeus
i Åbo. Det går en dragning mot det religiösa i själfva tidsandan,
en dragning, af hvilken, såsom alltid när det gäller nya
strömningar, skalderna först attraheras.
Så mäktigt gör sig i själfva verket krafvet och sträfvandet att
skapa en sublim religiös diktning gällande — isynnerhet sedan vid
1790-talets början sinnena bragts i oro genom franska
revolutionens blodsdåd — att man rentaf skulle kunna våga den i förstone
paradoxalt klingande satsen, att kanske ingen tidpunkt i nyare
historien varit så ägnad att framalstra en stor religiös diktning
som tiden vid och kort efter sekelskiftet 1800. Stora
omstörtningar i tankens och handlingens världar följde slag i slag, och genom
sjuttonhundratalets arbete var poesien beredd att söka ge de väckta
höga och starka lidelserna konstnärlig form.
Att ha förenat i sig de bästa tendenserna i denna litterära och
historiska utveckling och bragt dem till uttryck i svensk
kyrkosång är Johan Olof Wallins förtjänst. Han skulle, om han tillhört
något af de stora kulturländerna, ha sin ställning gifven i
världslitteraturens historia såsom fullföljaren af de ansatser till en sublim
biblisk-kristlig lyrik, som, förebådade af Milton och Racine,
framträda hos Young, Klopstock och Geliert och hvarom Sulzer
och andra estetiker teoretiserat. Äfven om honom gäller på sitt
sätt, att han kom i tidens fullbordan.
1 Esaias Tegnér, Filosofiska och estetiska skrifter. Med en inledande
afhandling af Albert Nilsson, sid. 63 f. och flerst. — Jfr Carl Santessons
afhandling 0111 Tegnérs reflexionsdiktning (1801—1805) i Upsala Universitets
Årsskrift 1913: i, sid. 1 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
