Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den nederländska lutherdomens historia. Litteraturöfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
iI
så var den dock faktiskt statsreligion. Tvånget riktade sig då
äfven mot den enda öppet lutherska kyrkan, den i Woerden. Pont
visar, huru denna steg för steg tränges och bekämpas, huru Saliger
afsät-tes, huru den lutherska gudstjänsten förbjudes genom den inkallade
pommerske predikanten Matteus Rudses opatriotiska
uppträdande mot Staterna och för spanska kronan, när Staterna 1581
uppsagt Filip II tro och lydnad, huru Ruelse utvisas och
lutheranerna stå utan predikant, politiskt betraktade som en fara,
huru lutherdomen i Woerden åter lefver upp i de för Holland svåra
tiderna efter Wilhelms mord, då församlingen inkallar Ligarius
och denne bedrifver ett kraftigt arbete, huru inre söndring uppstår
mellan strängare och mildare lutheraner, Ligarius 1591 fördrifves
och därmed lutherdomens blomstringstid i Woerden är slut och i
stället den reformerta kyrkan med Staternas hjälp segrar 1591
—1600, tack vare det, att lutherdomen införts ofvanifrån och
aldrig blifvit folkets sak i Woerden, samt huru en liten förtryckt
krets af lutheraner blef kvar som huskyrka. De förenta Staternas
makt och tvång hade omintetgjort möjligheten till ett lutherskt
Woerden.
Kap. 4 följer de lutherska husförsamlingarna i södra
Nederländerna, främst den antwerpiska, som säkert existerade redan
1577. Djn växte raskt i antal. Dess bekännelse var Augustana,
Apologien och Antwerpiska bekännelsen 1566. Saligers inflytande
skapade ortodoxism och inre split. Skillnaden från de reformerta
blef särskildt skarp, när den energiske och hjärtefromme
Cassio-„ dorus de Reyna på väg från Tyskland till England stannade och
blef predikant. Sedan de reformerta blifvit stadens herrar och
romersk gudstjänst förbjudits i Antwerpen 1581, visade de
reformerta sin antipati äfven mot lutheranerna. Dessa höllo sig dock,
och det såg ut, som om de till sist trots sin dogmatism genom
Reynas personliga fromhet skulle få betydelse för Antwerpens
folklif. Men så kom förödelsen öfver ali protestantism. 1584
begynte Parma Antwerpens belägring. Marnix, som vàr
borgmästare, var ej rätte mannen att tvinga alla samman i försvar.
Efter 14 månaders belägring kapitulerade staden. Den 20 aug.
1585 hade protestanterna sin sista offentliga gudstjänst. De
fingo fyra års respittid att afveckla. De flesta flyttade till
Amsterdam, Leiden, Hamburg etc. De Reyna stiftade redan s. å.
en förening af flydda antwerpare i Frankfurt. Några lutheraner
blefvo kvar och fortsatte med en liten huskyrka. Men snart för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
