Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - J. Schnitzer. Savonarola im Streite mit seinem Orden und seinem Kloster. München 1914. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
iI
Så gick det ock. Savonarola kunde visserligen för sin vägran
att lyda påfven i detta fall med full rätt åberopa sig på Thomas
och 1200-talets främsta kanonister; och han saknade här icke
föregångare i sin orden. Men påfvens bann föll öfver honom; och
hans till synes framgångsrika försvar strandade på Meis intriger
och på de politiska förvecklingarna, Florens’ vägran att sluta sig
till det franskfientliga förbundet mellan Spanien, påfven, Venedig
och Milano. Konventualerna i S. Maria Novella gjorde gemensam
sak med de aristokratiska »arrabiati» i Florens; anknytning vanns
t. o. m. hos missnöjda element i Marco-klostret, hvarifrån man
bref-växlade med Mei. Savonarolas eget husfolk stod efter hans
ar-gesta. Striden var nu för ojämn. Man måste blott förundra sig
öfver, att Savonarola kunde stå emot så länge. leke ens den
djäf-vulska listen vid eldprofvets uppskjutande eller Savona.rolas
fängslande och torterande kunde helt bryta hans makt i Florens. Den
afgörande omsvängningen i den offentliga meningen åstadkoms
först genom en förfalskning. Tortyrförhörens notarie Ceccone
mutades att upprätta ett förfalskadt protokoll, enligt hvilket S.
medgifvit att han aldrig haft gudomliga uppenbarelser. Inför
en församling af utländska sändebud, representanter för alla
kloster, förnäma borgare etc. uppläste Ceccone protokollet i Palazzo
Veccio 19 april 1498. Den utpinade Savonarola, som ock förts
dit, svarade inför denna omänskliga ondska blott med en
axelryckning af afsky; alltså hade han erkänt protokollets riktighet.
Inför denne underrättelse sveko honom äfven hans trogna
munkar i S. Marco och beslöto att ej mera ha med honom att göra;
de skickade en deputation till Alexander VI för att bedja om
tillgift, för att de blifvit förförda.
Den 19 april 1498 var alltså framför andra domsdagen för
Savona\’ola. Huru stor del dominikanorden själf hade i detta och
hela hans öde, visas bäst däraf, att ordensgeneralen Turrioni blef
en af de två påfliga kommissionärer, som ändtligen efter nya
tortyrförhör fällde dödsdomen. Turrioni lät sin grymhet då gå ända
därhän, att Savonarola omedelbart före afrättningen 23 maj 1498
beröfvades själfva sin ordensdräkt, som han hållit i sådan ära och
älskat som lifvet själft. Det var det svåraste af alla de kval, som
bereddes Savonarola. Dräkten slets af hans kropp, så att ej ens
hans blygd skyldes för mängdens fräcka blickar; och Turrioni
afvisade Savonarolas anhållan, att åtminstone skjortan måtte
bindas kring hans ben. Francis]cus Mei jublade öfver ordensbroderns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
