Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den moderna frikyrkorörelsens framväxt. Öfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar ■ qI
med litet »Gemeingut» kunna i någon mån ge en sammanhängande
utvecklingsbild.
I kap. i behandlar Burrage anabaptisterna i England före 1612.
Gentemot den traditionella meningen häfdar han, att döparna under
hela denna tid voro mycket sällsynta i England. Engelska folket
lärde känna dem, ej genom deras egen propaganda, utan genom de
engelska konfessionernas artiklar och enstaka stridsskrifter mot
dem, af hvilka den sannolikt första utgafs omkr. 1550. Den
polemiserar mot en anabaptist Cooche, men denne var tydligen en
isolerad företeelse. Åtskilliga af kontinentens döpare kommo efter
denna tid öfver till England, men ingen af större betydelse; och
huru ringa deras inflytande måste ha varit, belyses däraf, att före
1594 ingen engelsk anabaptist är känd. På frikyrkorörelsens
begynnelse i England före 1612 har den kontinentala anabaptismen
praktiskt sedt icke influerat, i motsats mot hvad historieskrifvarne
vanligen göra gällande. Separatismen går tillbaka på den gamla
engelska nonkonformismen i dess nya manifestation i puritanismen.
Kap. 2 behandlar puritanismen, och dess bidrag till
Separatismen intill 1581. Separatismens äldsta rötter ligga i de
protestantiska kongregationer, hvilka under Marias förföljelse bildades i
London och af flyktingar på kontinenten. De måste lefva
afsön-rade från landskyrkan och världen, konstituerade blott genom
frivillig anslutning af troende. Kongregationalist-tanken föddes
redan här och icke först genom Robert Browne, om han än utförde
den vidare. London-församlingen, som sålunda kan betraktas som
frikyrkorörelsens första början, ägde bestånd under större delen af
Marias regering, men förråddes 1557 eller 1558 till biskop Bonner;
dess medlemsantal varierade mellan 20 och 200 och den använde
Edvard VI :s andra Prayer-Book. Den var sålunda icke
sammansatt af anabaptister och icke separatistisk från The Church of
England utan från den katolska statskyrkan; men denna och andra
liknande kongregationer både i England och på kontinenten (bäst
känd den i Frankfurt am Main, viktigast den i Emden) under Maria
ha med sina ordningar tilldragit sig Brownes uppmärksamhet och
sålunda i viss mån förberett den egentliga Separatismen. — När de
marianska exulanterna under Elisabet återvände till England,,
funno de ett kyrkosamfund som ej alis passade för den uppfattning,,
de under exilen vunnit. Det var då nonkonformismen åter började
sticka upp hufvudet i England, med två 1561 i London tryckta
viktiga skrifter; 1566 (?) möter beteckningen puritaner första gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
