Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den moderna frikyrkorörelsens framväxt. Öfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
■ qI
följande grupper: katolikerna, episkopaler i olika schatteringar,
konformistiska puritaner, presbyterianska puritaner,
independenter (kongregationalistislca puritaner), separatister (brownister,
barrowister och baptister).
De gamla independenternas (kongregationalistiska
puritanernas) uppkomst knyter sig till Henrik Jacob. Denne
framträder först som historisk person omkr. 1596, då han försvarade the
Established Church mot barrowister. 1600 publicerade Francis
Johnson ett svar till Jacob. Denna kontrovers öfverförde icke
Jacob till Separatismen; men den gjorde honom mera känslig
för kyrkans brister och förde honom till mera avancerad
puri-tanism. 1603 var han en af de puritanska ledare, som satte upp
Millenary-petitionen. För hans utveckling 1603—05 har Burrage
nyligen upptäckt flere dokument i Lambeth-palatsets bibliotek.
1604 kallades Jacob till biskopen af London och fängslades. Då
hans hustru och barn kommo i misär, skaffade han sig friheten
genom att underskrifva en sorts återkallelse; han var icke samme
oböjlige ytterlighetsman som Browne, Barrowe och Greenwood;
och han hade större förmåga att handskas med öfverordnade,
prelater. För öfrigt sökte han liksom Browne 1685 rädda sin
ståndpunkt genom en reservationsvis gjord privat tolkning af den text,
som han undertecknade. Han kom nu snart med förslaget, att
puritanerna borde organisera sig inom kyrkan i kongregationer
genom ko ven an t. Här möta vi independen ten i äldsta mening.
Hvarje församling inom kyrkan kunde sköta sina angelägenheter
själf, utan både biskopar, klasser, synoder etc. Jacobs
kongregationalistiska puritanism fick. en anhängare i Vilhelm Bradshaw
(1571—1618), hvilken framlade teorien med stor klarhet i en
anonym skrift 1605. Från detta år kan puritanismen uppdelas
i två hufvudlinjer, den presbyterianska och den independentiska.
Bradshaws skrift visar, huru den senare också ville bevara
nationalkyrkan och förhindra allmän separation. Kovenantet blef
för denna gren organisationsgrunden. Så finna vi bl. a. en
anhängare John Robinson ingå kovenant med en del andra medlemmar
af engelska kyrkan, visserligen för att snart gå vidare till ren
se-paratism. Burrage ger flere exempel på kovenant. De med
kovenant organiserade independenterna voro emellertid icke talrika
i England före 1641.
Öfver den nyssnämnde John Robinsons lif kastar Burrage
nytt ljus, för hans tidigare lif i »A trecentenary Memorial» 1910,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
