- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
92

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Gottfrid Carlsson. Hemming Gadh, en statsman och prelat från Sturetiden. Biografisk studie. Upsala 1915. Anm. af Yngve Brilioth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9-2 litteraturöfversikter

hetens kringgående. Äfven blef det antagligen på detta sätt
lättare för Serra att eventuellt afstå från stiftet — mot lämplig
kompensation.

Äfven en annan sak bör i sammanhang härmed påpekas.
Det nämnes i provisionsbullan för Serra, att stiftet blifvit
reser-veradt till besättande genom påfvestolen under Henrik
Tide-manssons lifstid. Månne vi ej böra ställa detta i samband med
de påfliga försäkringar, Gadh låtit påskina att han erhållit?
Under sina ansträngningar för att få kapitlet att utse Gadh gör
denne vissa antydningar om att det egentligen knappast var be
-höfügt att han gjorde sig detta omak, då han ändå var säker om
stiftet. Det synes mig sannolikt, att det endast är
reservationen, han ansåg sig ha som en trumf på hand. Denna var
antagligen ej bekant för kapitlet; kanske hade Gadh därjämte något
muntligt löfte att stödja sig på.

Jacobus Serra kom emellertid aldrig i besittning af sitt
stifts inkomster. Dessa uppbar doktor Hemming som en
skälig ersättning för allt hvad han »både ridit och renth» i rikets
sak. Men stiftet fick i honom ett öfverhufvud, som ej ägde att
utföra några biskopliga handlingar, och öfver hvars hufvud
dessutom bannet hängde som ett hotande åskmoln. Det förblef så
ända till år 1512. Men må hysa hvilka tankar man vill om
Linköpingskapitlet och dess ledare -— och författarens tankar äro
säkert på goda skäl ej alltför vänliga (särskildt gäller detta
Hans Brask) — man kan ej förtänka, att det sträfvade att göra
ett slut på oefterrättlighetstillståndet genom ett nyval. Ett
sådant ägde rum nämnda år, och den valde, domprosten Hans
Brask, lyckades år 1513 komma till en uppgörelse med
kardinalen och vinna påflig bekräftelse.

Gadhs verksamhet som stiftschef har förf. inte haft
anledning att spilla många ord- på. Hans domkyrka var för honom,
som för många af 1400-talets svenska prelater före honom, i
främsta rummet en maktkälla, och mången hade af densamma
gjort ett sämre och egennyttigare bruk än denne hängifne
fosterlandsvän. Om utrymmet det medgåfve, skulle det vara
frestande att följa författarens skildring af Gadhs verksamhet i de
rikets skilda värf, som hans egen uppfinningsrika företagsamhet
eller riksföreståndarens uppdrag ålade honom: vid
riksföreståndarevalet år 1504, då det gällde att häfda och fortsätta gamle herr
Stens verk, sedan som Svante Nilssons trogna hjälp och högra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free