Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist. Medeltidens kyrkohistoria, Stockholm 1913, Lutherska Reformationens historia, Stockholm 1915. Anm. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
■ qI
allra viktigaste punkterna i det följande, är nog att begära något
som i det närmaste ligger öfver mänsklig förmåga.
Nordens historia har i medeltidsdelarna (i LR råder därvidlag
ett särskildt förhållande, hvarom mera nedan) endast i
förbigående tangerats; »för dess teckning i ett nordiskt arbete» — säger
förf. i förordet till MK — »synes mig böra kräfvas både ett omfång
och en genomarbetning af källorna, hvartill här icke tillfälle gifvits,
och hvartill ock ett specialverk bättre torde lämpa sig ». Här skulle
man nog ha önskat ett annat förfaringssätt: åt Norden borde väl
i ett arbete af detta slag tillmätas ett utrymme nog stort att ge en
föreställning om säregenheterna i dess utveckling — förslagsvis så
stort som förf. har ägnat åt Ryssland. Så mycket utrymme
(minst!) förtjänar visserligen Norden ur allmänkyrklig synpunkt
sedt att få; och om detta icke sker i ett nordiskt arbete, kan man
knappast begära, att det skall göras i ett utländskt. Däremot har
förf. rätt i, att forskningen i Nordens historia visserligen ännu inte
öfverallt har nått fram till den klara syn på förhållandet mellan de
nordiska och de kontinentala företeelserna tiderna igenom, som vore
af nöden för att man skulle kunna skrifva de nödiga få sidorna så
som de borde skrifvas; och detta förhållande gör ju f. n. förf:s
förfaringssätt förklarligt.
MK sönderfaller i två stora afdelningar: den äldre och den
centrala medeltiden. Begynnelsen göres med germanernas
kristnande. Den grekiska kristenheten får, i synnerhet under den äldre
medeltiden, det utrymme i framställningen, som motsvarar dess
betydelse, och som den så länge i våra handböcker saknat. Den
centrala medeltidens början sättes till omkr. 950 eller 1000. Den
slutar med en tillbörligt bred framställning af 1200-talet, som fått
den träffande benämningen »Blomstringens och förvandlingens
stora århundrade».
Med afseende på detaljer i dispositionen kunde det kanske
sättas i fråga, huruvida det inte skulle vara lämpligt att låta
behandlingen af Clunireformen (§32) föregå skildringen af den ottoniska
kyrkoförfattningen i Tyskland (§ 29). Det är ju dock Cluni, som
kommer med det för tidehvarfvet främst utmärkande nya, medan
Otto I:s verk närmast är en konsolidering af det gamla
landskyrkoväsendet.
En annan omflyttning — att behandla de stora
kättarerörelserna (katarer och valdenser, § 50) före Innocentius III (§ 49) —•
har jag själf utfört i en positiv framställning för ett annat ändamål
Kyrkohist. Årsskrift 1915. y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
