Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. † Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMAN LUNDSTRÖM † VII
och gaf med förut knappast känd fullständighet en bild från den
behandlade tidens hela kyrkliga lif. Stilen var redan i detta
förstlingsverk fullt utformad; den utmärktes alltid af enkel klarhet och
lättlästhet; L. var en god historisk stilist. En viss oförståelse inför
arbetet under dess fortgång hade af författaren kännts som ett
hämmande band och hindrat honom från att våga djärfvare
kombinationer, men nödgat honom att liksom till försvar taga med en
stundom tyngande detalj mängd af underordnad vikt; så kände han det
själf, och man märker nog spåren däraf i afhandlingen. Ej ens
nälden ventilerades, framträdde fullt insikten om dess verkliga värde.
En viss begränsning i erkännandet tog sig nog uttryck däri, att L.
fick docentur blott i svensk kyrkohistoria. L. var, som så ofta är
fallet med hjärtemänniskor, mycket känslig för vänlighet eller kyla,
uppskattande eller underskattande, framgång eller motgång. Han
led nog i sitt inre af det sätt, hvarpå resultatet af hans mångåriga
hårda arbete mottogs. Men han lät sig ej nedslås utan ai’betade
desto intensivare vidare på den begynta banan, under ytterligare
skärpande och utbildande af den begåfning för källforskning och
kritisk dokumentanalys, som i säregen grad var hans. Troligen
pressade han härunder sin arbetsförmåga ut öfver dess gränser och
lade grund till den öfveransträngning, som senare skulle bidraga
att i förtid fälla honom.
Mitt fjärde hufvudminne af Lundström gäller
universitetsläraren. Som t. f. professor i kyrkohistoria var han min tentator
och examinator i dimissionsexamen; och sedan blef han som
ordinarie professor min hufvudlärare vid teologie licentiatstudiet. Det
faller utanför det offentligas område att nu närmare ingå på de
yttringar af personlig välvilja och hjälpsamt stöd, hvilka kommo
så många af hans lärjungar, mig kanske mer än de flesta, till del.
Detta lefvande personliga intresse för lärjungarna, hvilket bl. a.
så ofta öppnade hans gästfria hem till angenäma samkväm eller
lockade till vandringar ut till prebendeprästgården, utgjorde
emellertid en sida af hans lärarepersonlighet, som icke skall glömmas.
Af hans verksamhet från föreläsningskatedern minnes jag särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
