Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. † Herman Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXII
HJALMAR HOLMQUIST
beröres i uppsatsen »Ett och annat om svenskarna i ryska
fångenskapen 1709—21», i Kyrklig Tidskrift 1895.
Vid ingången till frihetstiden står det förslag om närmare
förbindelse mellan Englands och Sveriges kyrkor, som grefve Carl
Gyllenborg 1718 framlade i ett cirkulär till Sveriges biskopar 1718.
Gyllenborg hade fått idén utbildad under långvarig vistelse i England och
samvaro med bl. a. biskop Robinson af London, hvilken förut under
lång tid varit e. o. envoyé vid den engelska beskickningen i Sverige.
Det drifvande intresset äfven hos engelsmännen var fruktan för
pa-pismens framträngande. L. har i KÅ 1912, väl i samband med de
nyss förut aktuella engelska kyrkoförhandlingarna, behandlat denna
intressanta episod och framdragit i ljuset ett par svenska biskopars
svarsbref till Gyllenborg, af hvilka särsk. biskop J. Gezeüus i Åbo
ådagalägger en ingående kännedom om den engelska kyrkans
egenart. — L:s kanske viktigaste bidrag till de andliga rörelsernas historia
under 1700-talet var publicerandet i KÅ 1903 af de i Sicklamålet
anklagade pietisternas skriftligt uppsatta förklaring öfver några
frågor, som Kgl. Kommissionen framställt vid förhöret 25 och 26 nov.
1723. Denna förklaring har i själfva verket sådant värde, att L.
ansett sig kunna beteckna den som den äldre svenska pietismens
dogmatik. —• Från biskop Rydelius meddelar L. ett par värdefulla
dokument (bref och det omtvistade memorialet vid 1738 års riksdag)
i KÅ 1900. Dokument äro ock i skilda årgångar publicerade om eller
af Zinzendorf, Erik Molin, Erik Benzelius d. y. och O. A. Rhyzelius
(om biskopsutnämningen 1731), om Linné, Swedenborg (om ett
påtänkt giftermål), etc. I KÅ. 1914 lämnas ett bidrag till kännedom
om den liturgiska ordningen vid svenska biskopsvigningar under
1700-talet; och i K Å1902 skildras rätt egendomliga intriger vid
kanslersvalet i Uppsala 1747. —Allt mera framträder Sven Baelter som
en af frihetstidens allra främsta kyrkomän; i »Kult och konst» 1906
har L. lämnat en läsvärd teckning »Sven Baelter, vår förste svenske
kulthistoriker». En predikant och vetenskapsman af helt annat
kynne, en verkligt originell och belysande typ från 1700-talet, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
