Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
53
form af framställningssättet, men väntat sig invändningar med
citat från i Kor. 2:4. I sin afhandling om Predikotal skref han:
»Hör t. ex. en predikan, full af förståndets kraft, full af hjertats
varma, och författad med hela språkets värdiga renhet. Det är,
skola de säga er, blott konstelig ord efter menniskovisdom. »l Wallin
anmärker nu, att ett smakfullt framställningssätt på predikstolen,
(som Lehnbergs, Lilhenwalldhs eller C. P. Hagbergs) ej längre
betraktas som »fåfänglig menniskovisdom», väl en anspelning på
Leopolds för ett årtionde tillbaka fällda yttrande.2 Har nu en
reform till större estetisk fullkomning kunnat genomföras i
kyrkovältaligheten, bör den väl äfven kunna genomföras i kyrkosången.
Förhoppningar därom ha väckts genom »flera lyckliga prof på vårt
eget språk» — det är väl Ödmanns, Dahls, Gyllenborgs och
Adlerbeths psalmer Wallin här företrädesvis har i tankarna.
Tydligen hoppas Wallin på en snar lösning af psalmboksfrågan,
men han antyder ock i företalet sin egen afsikt att vidare
fortsätta det begynta psalmverket, hvarom äfven titelbladets
beteckning »Första samlingen» inger förväntan. Åt sin bortgångne vän
och medarbetare ägnar han till sist några ord af beundran och
saknad: »Det blefwe en ära för den efterlefwande», heter det till sist,
»om Läsaren någon gång kunde misstaga sig om Författaren».
Någon tveksamhet om de olika bearbetningarnas härkomst behöfver
dock i själfva verket ej äga rum: Wallin har nämligen signerat
Choraeus’ psalmer med Ch., medan han lämnat sina egna försök
osig-nerade.
Choraeus är som psalmist en af de mest neologiserande bland
sina samtida i Sverige och betydligt modernare än de i regel mycket
pietetsfulla bearbetarna i 1793 års profpsalmbok. leke utan skäl
anmärker Franzén i företalet till sin edition af Choraeus’ samlade
skaldestycken (1815), att »den rätta konsten» vid de gamla
psalmernas förbättring, »då [nämligen på Choræus’ tid] ännu icke var
funnen». Men han erinrar ock — och därvid tänker han kanske
lika mycket på sig sj älf som på Wallin och andra — om att Choræus
»ej är den ende, som i detta svåra och grannlaga skaldeslag behöft
tidens hjelp genom öfning och prof». Denna hjälp undandrogs
1 Leopolds Saml. Skr.2 III, sid. 340.
! Ankhuspredikanten C. Chr. Lillienwalldh ansågs enligt Clas Liwijn på
sina håll för Stockholms förnämste predikant näst Lehnberg (Hjärne, Dagen
före drabbningen, sid. 45). Wallin nämner honom ock bland de
»namnkunnige» talarna i en tidningsartikel 1809, hvarom mera i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
