Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare
.33
arbetningar från 1807. (Choræus begagnar enstaka gånger
liknande uttryckssätt.)1
I sammanhang med pluraliseringen af individuella uttryck
för syndkänsla och försoningsbehof nämner Ullman som
kännetecken på rationalistisk psalmrevision utbytandet af »ord sådana
som synd, missgerning och skuld mot de skonsammare talesätten
’svaghet’ och ’brist’.» Faktiskt förekomma dessa talesätt i
Wallins bearbetningar nu liksom senare, men ingalunda så, att han
företrädesvis undvikit de starkare, beskare orden i de tidigare
försöken.
Ullman erinrar också om det hos rationalisterna vanliga
beprisandet af »Jesu milda lära och efterföljansvärda exempel» på
bekostnad af hans offer och försoningsdöd. Choræus har, såsom
redan nämnts, en tendens i den riktningen, Wallin däremot ej. En
gång — i bearbetningen af 76: 1 — förekommer insättande af
exempeltanken i st. f. tanken på själens bespisande med Guds ord:2
W. G. Ps.
0 huru ljuflig är O huru ljuflig är
Din boning, Jesu I der Din boning Herre kär;
Du står med fridens helsning Ditt tempel och din kyrka:
Och bjuder mig din frälsning, Der sig min själ kan styrka;
Ditt ord och ditt exempel —• Och med ditt ord sig spisa,
Hur ljufligt är ditt tempel 1 Samt ali din godhet prisa.
I originalpsalmerna från 1812 och 1813 möter hos Wallin
(liksom hos Franzén) ett starkare betonande af Jesu lära än i hans
omarbetningar af 1807, där snarare Jesu person står i förgrunden.
»Allt som erinrade om den bibliska läran om englaverlden,
den goda och den onda», säger Ullman vidare, »samt om dess
ingripande i menniskowerlden sökte man sorgfälligt aflägsna.»3 Hur
1 Märk, att Wallin senare användt berörda omskrifningar, som han så
skarpt fördömer i Bibelsällskapstalet 1816, bl. a. i bref till Lindblom den 11
jan. i Si 6 (!): »Måtte den gudomliga Försynen . . . förläna Herr Erkebiskoppen
helsa . . . och ännu länge på jorden för Herr Erkebiskoppens hjärta förlänga
njutningen af den sällhet, som är oskiljaktig från känslan af Himlens välbehag,
uppfyllda heliga pligter, och allmän kärlek och wördnad» (Lindbl. Brefsaml.
1 Linköpings Stiftsbibliotek).
2 Att detta ej beror på någon underskattning af ordets nådemedel visa
psalmer som 233:2, 221:5,6 bland bearbetningarna: Ordet är klippan, där
tron kan bygga sig en säker hydda (221: 4), och i ordet möter oss Jesus
(221: 5).
3 Hur en verkligt rationaliserande teolog denna tid tänkte om änglarna
visar ett citat bos A. Hildebrand, a. a. sid. 149 (P. Säve).
Kyrkohist. Årsskrift 1916. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
