- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sjuttonde årgången, 1916 /
36

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

e. liedgren"

gammal folklig fromhet — dopet ger utan vidare rätt till det kristna
namnet v. 6: — det är ju kristningens sakrament —, om också
den använda förbundstanken hörde till samtidens förmenta nya
vinningar. Bibelallusionerna (i Kor. 12: 13, Efes. 4: 4—6; Rom.
8: 15, 16; Psalt. 139: 15, 22: 11; Mt 3: 16, 17; Tit. 3: 5; Mt 4: 10;
Mt 6: 20) äro ej så få och dessutom ganska väl valda. Det
evangeliskt uppbyggliga i barndopet kommer bättre fram, än man skulle
ha väntat (kanske bättre än i 149 i 1819) , särskildt fäster man sig
vid v. 2, 5 och 6. (Märk, att omkastningen i v. 7 af Guds och
människans förhållande: »hvad han lofvat mig tillbaka» neutraliseras
af v. 5: »jag lofvat bli hans trogna barn igen!») Förmodligen är
det mest de pretiösa uttrycken »Gudaflamma», »Rörande och dyra
minne» och själfva ingressens tal om »en förvillad släkt, som
famlar kring en olycksalig jord», som vållat psalmens impopularitet
hos psalmbokskommittéer och -granskare.1

Förnöjsamhetspsalmen: »Af rikedom ocli världslig fröjd» har
äfven den sina bibliska reminiscenser (1 Tim. 6: 6, Mt 6: 8, Mt 7:
26, i Sam. 7: 12, Job. 1: 21, kanske någon mera), liksom det gamla
svenska psalmspråket framklingar under en del moderna uttryck.
(Så t. ex. »Han ger mig wäl hwad nyttigt är» — G. Ps. 288, v. 4:
»Han skickar wäl det nyttigt är» — och ord som »stadig tro»,
»wederfaras», »båtnad».) Till det tidsbestämda höra uttrycket
»ödens hot» och både språket och tankegången i v. 4:

Innom mig sjelf, i detta bröst,
Will jag den lycka bygga,
Som Himlens ord och Dygdens tröst
Bereda och betrygga. —

Mentrorman, att detta är något blott för den unge Wallin
karakteristiskt (vi se det ju bl. a. i ungdomsdikterna Till den Okända,
Enslingen, Den besuttne, Skaldebref till en vän efter en sjukdom och En
mor till sin fjortonåriga dotter, str. 5), misstar man sig grundligt. I sin
inträdespredikan i Ulriksdals kapell pingstdagen 1810 talar han
alldeles på samma sätt om »det christeliga hjertats frid med sig sjelf».
Efter en skildring af ärelystnadens och lyckohungerns falska och

1 Det af H. Wijkmark a. a. I, sid. 24, not 2, citerade omdömet af
Ödmann: »Der finnes i 6 verser icke ett enda ord som hörer till dopet» kan,
som en uppmärksam läsare lätt förstår, ej gälla psalmens lydelse 1807, där
v. 4 omöjligt kan nekas höra till dopet (»nådens bad» etc.). Odmanns ord
afse psalmen i dess omarbetade skick i Wallins och Franzéns ProfPsalmer
1812, där verkligen ali direkt syftning på dopet är aflägsnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1916/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free