Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
e. liedgren"
hans personliga egenart, men som ej kunde rymmas i de former,
hvari han förut mest rört sig: idyllen och elegien. Samtidigt
efter-sträfvar ock hans religiösa poesi en högre flykt, såsom hans
parafraser af psalmer ur Psaltaren (efter Tingstadius’ öfversättning)
ådagalägga. Och en bland de många faktorer, som bidragit att
småningom ge Wallins hela diktning en djupare och rikare klang, är
tvifvelsutan hans deltagande på nära håll i den stora fosterländska
krisen 1808—1810. Under intryck däraf är det väl ock han
uppsätter sina i jämförelse med Leopolds uttalanden så mycket klokare
och finare anmärkningar till Tegnérs »Svea».1 Med den patriotiska
entusiasmen följde en utvidgning och höjning af hela den poetiska
stämningsnivån, som just för hans värf som psalmist måste vara
gynnsam. Liksom den nationella väckelsen i Tysldand och
Danmark gick hand i hand med en religiös, företedde äfven hos oss tiden
efter statshvälfningen 1809 vissa om ock mera svaga tecken på en
stundande omsvängning i det allmänna tänkesättet både i fråga
om politik och religion.2
Wallin hade hitintills mött idel uppmuntran och loford på sin
vittra bana, de sökta akademiska prisen hade rikligen tillfallit
honom —• senast 1807 hade han erhållit ett mindre pris för en
öfversättning från Vergilius — och nu, 1808, mottog han den största
belöning akademien någonsin utdelat (200 dukater) för sin Sång
öfver Gustaf III. Under sådana förhållanden får man ej undra på,
1 Ljunggren, Sv. Akad:s Historia I, sid. 291 och 391 f.
2 Såsom sådana tecken till vaknande fosterlandskänsla på Wallin
närstående håll kunna påpekas den bekante pedagogen C. U. Broocmans upprop
»Till Föräldrar, Uppfostrare och Lärare» (i Journ. f. litt. o. th. 181 o n:r 78),
hvari han tillkännager sin afsikt att utge ett Magasin för Föräldrar och
Lärare, och denna tidskrifts första häfte (särskildt artikeln »Uppfostran till
patriotism»), recensionen däraf i Journ. f. litt. o. th. 1810 n:r 237, uppsatsen i n:r
152 och 153 af samma tidning »Något om NationalBildning, särdeles med
afseende på den Fransyska» (innehållande .citat ur E. M. Arndts Geist der
Zeit) o. s. v. — Broocman, som var nära vän med Wallin, anhåller i det
ofvannämnda uppropet om biträde af »Nationens yppersta Tänkare och Snillen»,
i förhoppning att »wi alla måtte lära känna de medel, hvarigenom det
Religionsförakt, den lättsinnighet, kraftlöshet och egennvtta, som nu hota att
lörstöra Samhället, hos kommande slägter måtte kunna ombildas till de
motsatta dvgderna». Frändskapën ined Götiska Förbundets program är
påtaglig. — Märk ock Svenska Akademiens till prisrfåga i vältalighet för 1811
års täfling utsatta ämne: »Hvilka äro medlen att hos ett folk uppväcka och
underhålla patriotism och en rätt nationlig anda?» (Ljunggren, Svenska
Akademiens Historia I, sid. 285.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
