Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
e. liedgren"
godt och öfverlägset alla andra länders. I samband därmed
uttrycker han äfven sin tillfredsställelse med konungens kristliga nit,
som både i hans påbud och hans föredöme framlyser [semper c av it,
ne quid detrimenti caperet doctrina vere Evangelica). Och på
tillfrågan, om ej ortodoxerna stundom förfarit med ovist nit, svarar
han: Crediderim eos sat moderate ey excepisse <§■ repulisse
adversa-riorum tela, si qiue forte interdum vibrata smt. Några eftergifter i
fråga om lära eller sed anser han naturligtvis ej böra göras. —• Det
är tydligt, att särskildt Jedeurs förhör är en åsiktspröfning i
enlighet med det Kungl, brefvet till konsistorierna af 1799. Wallins
svar visa ock ali önsklig oberördhet af neologisk smitta. Om den
samtida tyska teologien fäller han t. ex. det sammanfattande
omdömet, att den mestadels synes luta åt socianism och naturalism.
Som representanter för dessa villfarande tyskar nämner hanBa[h]rdt,
Semler, Henke, Tieftrunk, Cannabich, Fichte (qui tarnen visus est
palinodiam quandam canere) och Teller, bland hvilka särskildt
Bahrdt och Teller äfven längre fram få tjäna Wallin som exempel
på de själfgjorda reformatorer, som han förkastar.
Konsistoriets utlåtande om Wallins pastoralexamen blef lika
gynnsamt som om hans sacerdotalexàmen 1806. »Consistorium
profvade skäligt att Dess vid detta tillfälle ådagalagda prof af
sällsynt lärdom och grundlig insigt uti de till det Theologiska Studium
hörande Lärdomsdelar skulle med laudatur uti protocollet
utmärkas. »’
Sedan kyrkoherden i Solna och teologie lektorn vid Karlbergs
krigsakademi J. Lundström befordrats till kyrkoherde i Gäfle, sökte
Wallin dessa med slottspastorsbefattningen vid Karlberg förenade
tjänster och utnämndes till deras innehafvare med alla af
företrädaren åtnjutna förmåner den 19 april 1809. Det blef således
hertig Karl, som nu fick afgöra ärendet. I krigskollegii skrifvelse med
förslag till de nämnda beställningarnas återbesättande
rekommenderas Wallin mycket varmt: hans »allmänt kända kunskaper och
skicklighet ha gjort honom förtjänt att af Collegium blifva anniält
till något wedermäle af Kongl. Maj :ts nåd. »3
1 Några teser för pastoralexamen har Wallin ej utgifvit, enär han i stället
kunde förete intyg om »af honom med smak och lärdom författadt samt 13.
Dec. 1804 vid Upsala Kungl. Academie p. p. med hedrande färdighet väl
för-svaradt Specimen» (d. v. s. Wallins horatius-dissertation).
* Statsråds- och Berednings Protocoll i Krigs-Ärenden (RA) Mars—April
1809 och Krigs-Collegii Skrifvelser till K M:t Jan. 1809 (Bland Wallins
ansökningshandlingar är en afskrift af pastoralexamensprotokollet bifogad).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
