Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare
.73
(efter Tingstadius), som han i november 1808 offentliggjort i
Stockholms Posten n:o 259. Den af Ewald, Baggesen och andra i större
religiösa dikter gärna begagnade kantatformen har här kommit till
användning. Dess kanske förnämsta fördel var den frihet i metriskt
hänseende, som den tillät skalden: mot de starkt upprörda
känslorna i psalmen svarar här den växlande takten och den
dityrambiska olikformigheten i strofbyggnaden. Såsom Wallins första
försök att hämta stoff och inspiration ur Psaltaren är denna
Parafras ej utan intresse, ehuru den ingalunda kan mäta sig med hans
senare äfven tiU Tingstadius’ öfversättning af Psaltaren anslutna
parafras af 104 psalmen (Guds lof), Wallins kanske allra förnämsta
poetiska skapelse.
Några dagar efter utgifningen af det nu omtalade psalmhäftet
utfärdades en instruktion för det särskildt tillsatta
Pastoralutskottet vid 1809 års riksdag angående psalmboksarbetet.1 I ett
Memorial framlägger ärkebiskop Lindblom den 9 juni sina tankar
om de kyrkliga böckernas reformering, där hans neologiska syn på
saken öppet framlyser. Det är tydligt, att man på många håll knöt
rika förhoppningar vid den nya regeringen och väntade en friare
anda i behandlingen af religiösa och kyrkliga frågor.
Linköpingsbiskopen Carl von Rosenstein talade i sin predikan vid riksdagens
öppnande mycket om upplysningen, och Lindblom fann, att det
gjorde effekt.3 I sitt memorial häfdar den sistnämnde, att ej blott
»språkets stigande hyfsning» utan äfven »enklare begrepp, från
en mera granskad upplysning, samt, i följe deraf, en för Religionens
framgång och werksamhet erforderlig jemkning, äfvensom wissa
med Christendomens Läror i alla tidehwarf icke lika förenliga
bisaker» kräfva en förbättring af kyrkans böcker. »Den lyckliga
tidpunkt synes ock nu wara inne, då en länge önskad och allmänt
påkallad förbättring af wår Swenska Psalm-Bok — med så mycket
större framgång — kan företagas, som vi redan i det utkomna
Förslaget till Svenska Kyrkosånger, och i flera lyckliga försök af
en-skillda personer, äge ett rikt förråd både af nya och omarbetade
psalmer.»
Något af samma ljusa syn på psalmboksfrågan återfinna vi i
1 Pr. Prot. 1S09, Bd I, sid. 310. Jfr Hildebrand a. a. sid. 42 fr.,
Wijk-mark a. a. I, sid. 2 f.
2 Wijkmark a. a. I, sid. 4, not 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
