Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
e. liedgren"
Det angelägna verket bör icke öfverlåtas åt riksdagsprästernas
ensamma afgörande: de äro utsedda för andra syften och behöfva
ej vara litterära. Skall arbetet bli välgjordt, måste »fosterlandets
erkända snillen» kallas att hjälpa till med verkets fullbordan.1
»Genom tidens gynnsamma skick» finnes det ock bland prästerskapet
»män, namnkunniga som Talare, Författare, Konstdomare»:
Ödmann, Åström, Lilljenwaldh, Wallin, Hagberg, Hedrén, P.
Thy-selius och kanske några andra, som det högvördiga ståndet nog lär
känna och värdera.2 Dessa böra tillkallas. En kommitté kan blott
sätta dem i gång, men endast de själfva och deras likar kunna döma
i saken. På den väntade invändningen, att de, som fått i uppdrag
att syssla med de kyrkliga böckerna, redan torde ha svårt att komma
till enighet med hvarandra, då de äro många nog förut, svarar
artikelförfattaren: »Ja, det borde ej heller vara så många. Det borde
blott wara en enda man3, som satte arbetet i werket liksom i fråga
om bibelversion och katekes så i fråga om psalmbok, handbok och
evangeliebok. Sedan denne.man gifwit sin tid och kraft osparda
åt saken, kunde alltför wäl någon Ecklesiastik-Committé eller
Pas-toral-Division genomse werket, för att bewittna dess renlärighet;
men innan det kan få wederbörlig stadfästelse, bör det wara
gran-skadt och gilladt af Swenska Akademien. »4
talet till Förslaget 1816, där de gamla psalmerna kallas »klenoder, som, kanske
någon gång i ett århundrade, må besigtigas» ... jfr ock Wallins predikan vid
nva psalmbokens invigning (Rel. tal I, sid. 329): »Kanske skall den nya
sjungas ett annat århundrades dag, hvars afton ingen af oss upplefver».
1 Jfr den i Inledningen, afd. II, citerade artikeln i Stockholms Posten
1782, mr 187 och dess fortsättning i n:r 232.
2 Att äfven Wallin själf nämnes i artikeln, kan ju möjligen bero på att
Wallmark insatt hans namn bland de uppräknade, eller på att Wallin
därigenom vill mystifiera tidningens läsare angående den verklige författaren.
Men uteslutet torde ej vara, att han med stark känsla för sin kallelse till
psalmboksarbetet tillgripit denna utväg att föreslå sig själf som sakkunnig.
Enligt Wallmark skall Wallins författarskap till artikeln snart nog blifvit
genomskådadt.
3 Spärrningen af E. L. — Märk, att Wallin längre fram äfven
utarbetade en egen på sin tid mycket använd och prisad katekes (den s. k.
Wallinska katekesen, som begagnades vid Nya Elementarskolan) och mot
slutet af sitt lif.tog i tu med bibelöfversättningsarbetet i hopp att äfven få
ge det sin slutgiltiga gestaltning. Enligt Rydquist (Minne af J. O. Wallin
sid. 75 noten) skall han rentaf ha betraktat det som ett svikande af sin
kallelse, att han ej förde bibelöfversättningsarbetet till slut.
4 Den 31 augusti 1811 skrifver Wallin till Leopold: »Det är orimligt,
kanske onaturligt, att ett utskott af Riksdagsmän excltisive skall kunna ge oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
