Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Lundström. Bidrag till tolkningen af biskop Bruns bref år 1008 till kejsar Henrik II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till tolkningen af Biskop Bruns bref år 1008
till kejsar Henrik II.
Vid en seminarieöfning inom kyrkohistoriska seminariet vid
Upsala universitet i början af höstterminen 1916 afhandlades
»striden om Olof Skötkonungs dop». Föredraganden kandidaten
Gustaf Almquist af Stockholms nation lämnade därvid bl. a. ett
bidrag till tydningen af ett uttryck i biskop Bruns bekanta passus
i brefvet af år 1008 till kejsaren. Detta bidrag synes mig så pass
värdefullt, att det icke utan vidare bör gömmas i en
seminarieuppsats och så blott allt för snart — glömmas. Med kandidat Almqvists
medgifvande återgifves alltså här det väsentliga af hvad han yttrat
till förklaring af det hittills strängt taget otolkade uttrycket
»episco-pus noster».
Med rätta har man funnit det anmärkningsvärdt, att denne
biskops namn icke är nämndt i brefvet, under det att en så
underordnad person som munken »Rodbert» uttryckligen är namngifven,
hvilket senare emellertid — såsom förut äfven framhållits — får
sin naturliga förklaring i de följande orden: »quem no[vi]stis»,
d. ä. den Eder bekante [klosterbrodern], »Man har nu — skrifver
kandidat Almqvist — sökt sluta sig till hvem biskopen varit
utifrån namnet på folket, till hvilket han var utskickad. Så skrifver
Hildebrand (i andra uppl. af sin gradualafhandling om ’Svenska
folket under hednatiden’ af år 1872) på tal om Brunos bref: ’Der
uppgifves icke namnet på biskopen, som döpte Svearnas konung,
men den svenska kyrkans tradition nämner honom Sigfrid’. (Se
H. Lundström, Fynd och Forskningar, häft. 1, sid. 6 ff.)
Hildebrand har alltså låtit suigii — såsom lian tolkat det -t- tolka
epis-copus noster. Men ingen tyckes egentligen ha tänkt på att man
äfven kan gå den motsatta vägen och låta episcopus noster tolka
suigii. Endast domprosten Lundström har en sådan tanke
föresväfvat. Så anställer han (a. a. sid. 19) en jämförelse mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
