Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Pekka Wäinö. Till belysande af tillståndet i vår nordligaste församling vid tiden för Lars Levi Læstadii uppträdande såsom de nordiska lapparnas och finnarnas andlige och sedlige reformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 00
pekka wäinö
betee sig nog Gudeliga uti den enfaldiga kännedom dhe kunna
hafwa om dhe himmelska Saker: Så hafwa och sombliga af dem
medh sielfwa wärket det samma låtit påskijna. Förty i Törnå Marek
är en by, mitt uti fiällerna belägen, som kallas Rounala hwarsom
på den tijden bodde rijke och wälbehåldne Lappar. Iblandh
dessa wore och 3 bröder, ährliga och beskedeliga män, dhe där
seendes exempel af en och annan kyrkia som upbygdes, togo sig
sådant an, och af en stoor Lust och nijt till Gudz ordh, på sin egen
omkostnad låto bj’ggia en lijten waker kyrkia i besagde by.
Tim-bret förde dhe öfwer Fiällerna ifrån Noriget, hwilket är en ganska
lång wägh, och otroligt mödosampt medh sådant at öfwer komma.
Sädan köpte dhe och en waker klocka där till. »1
Tiden för Rounala kyrkas byggande har förut förlagts vanligen
till något af åren 1600, 1604 och 1606.2 Professor Wiklund
uppvisar emellertid sannolikheten af att denna vår nordligaste sockens
förstlingskyrka byggts redan långt förut, omkring 1560 eller
möjligen något tidigare.3
Senare uppfördes år 16073 den af Tornæus nämnda kyrkan
i Enontekis (Karesuando) öster om Muonio älf, hvarefter kapellet
i Rounala så småningom öfvergafs och fick förfalla, tills det
slutligen såldes på auktion 1796 för en köpesumma af jyra
riksdaler till några borgare i Torneå, hvilka af timret läto uppföra
ett rasteställe åt sig under sina marknadsresor till Norge.4
Men ännu fanns ingen präst här uppe, som skulle upprätthållit
gudstjänsterna i kyrkan. Dock synas prästerna från »det nedre
landet», någon gång hafva rest hit upp. Den kraftfulle ärkebiskopen
Laurentius Paulinus Gothus ådagalade sin nitälskan för
evangelisationsverket här uppe icke blott genom att han vid 77
års ålder företog en lång och besvärlig visitationsresa ända upp till
Torneå år 16425, utan äfven därigenom, att han genom en
ämbets-skrifvelse till prästerskapet i »Wäster-Norlanden» daterad i
Uppsala den 24 okt. 1640 förordnade stadspredikanten i Torneå Anders
Essevius att uppehålla gudstjänsterna i Torne lappmark samt
komministern i Hietaniemi Samuel Mylander att göra detsamma
1 Sv. landsm. XVII 3, s. 34, anf. af Wiklund i Rounala kyrka, s. 7.
2 Jmf. Suppl. t. Hist. geogr. stat. lex. s. 114; Bergqvist-Svenonius:
Lappl. s. 146 o. Cornelius: Sv. kyrk. hist. I, s. 197.
3 Jmf. Wiklund a. a., s. 10—11.
1 Wiklund a. a., s. 12; Grape uppger år 1794: Herdaminne , s. 88.
5 Hela Norrland lydde, som bekant, ända till 1647 under Uppsala
ärkestift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
