Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g. westling
sådan harm och sådant gäckeri, att någon, efter som det i bref
omtalas, tog sig för att öfver porten till dennes hem skrifva: »Här är
dörren till fårahuset». Till att minska förtroendet till prästeståndet
bidrog hos många en del riksdagsprästers omoraliska uppträdande
i riksförsamlingen. Johan Rogberg, omsider domprost i Växjö,
yttrade 1766 om sina ämbetsbröder, särskildt om dem, som voro
riksdagsfullmäktige: »Saken hjälpes aldrig, så länge lärarne vid
högre och lägre lärosäten lefva åtminstone som fritänkare utan
någon rätt gudsfruktan. Prästeståndet vid riksdagarna och eljest
gifva för mycket lastarenom rum. Deras flyktiga uppförande, deras
olaga vägar att komma in i fårahuset vittna nog, att de ej hafva
Kristi sinne. »1 De samvetsgranna i ståndet riktade sina klagomål
särskildt mot vissa af ståndets representanter vid riksdagarna,
hvilkas håg så fängslats af politik, ekonomi och egna fördelar, att de
djupare religiösa intressena blefvo tillbakasatta, hvarigenom
aktningen för ståndet blef lidande. Den framstående kyrkoherden i
Klara församling i Stockholm J. Chr. Hauswolff skref i ett bref
i januari 1769, att det smärtade honom att se »det respektabla
ståndet riksdag för riksdag decadenseras och det för
herredagsprästernas otidighet och verkeliga ogudaktighets skull, hvarigenom
kristendomen mister sin helgd och religionen kommer uti oboteligt
vanrykte inom Svea rike».2 Åter en annan brefskrifvare yttrade
1768 i ett bref, att vid ett prästmöte, som hållits i Kalmar, hade
kyrkoherden i Mönsterås visat sig ha studerat mer politik än teologi,
samt berättade, att mötet funnit nödigt att öfverenskomma om en
plikt af 50 daler smt. för den präst, som i en profpredikan nämnde
det ringaste om sin person och sitt ärende; detta för att göra slut
på alla egennyttiga försök att till förfång för sina medsökande främja
egen fördel.3 Den växande okunnigheten bland menige
prästerskapet i de teologiska disciplinerna bidrog ock att minska vördnaden
för ståndet och för den lära, som prästerna ex officio förkunnade,
och att öka deras oförmåga att kritiskt döma om det religiösa värdet
af de teologiska meningar, som voro byggda på den modärna
filosofiska upplysningen. En kyrkoherde i Skåne skref 1783 till en
kollega i Karlshamn: »Filosofien i Sans Soucie gäller nu mer hos
våra många prelater än symboliska böckerna, och det vore ju
kort-tänkt af de flesta, om de ej hellre skulle vilja passera för genies su-
1 Rogberg, J.: Bref till J. C. Stricker, d. 28 febr. 1766.
2 Hauswolff: » » » d. 27 januari 1769.
3 SvanandER F.: » » » d. 12 sept. 1768
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
