Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 fr. westling
hvilka dock enligt psalmhistorikern Johan Vilh. Beckmans omdöme
icke motsvarade berättigade fordringar. Om somliga säges, att
de hade smak af sin tid, om andra, att de voro underhaltiga eller
obetydliga, af föga värde eller voro »måttligt vackra» o. s. v.1
Att icke heller det af consistorium ecclesiasticum i Upsala på
nådig befallning vid jubelfesten 1793 framlagda »Förslag till
kyrkosånger för svenska församlingen» höll profvet vid den då skedda
granskningen, är äfven omtaladt. Som det vid jubelfesten samlade
prästerskapet dock begärde, att en kommitté måtte utses för att
fortsätta psalmboksarbetet, lät kungl. Majestät återupptaga det
och anförtrodde det åt S. Ödman och den för sitt mästerskap att
handtera det latinska språket kände professorn Chr. Dahl.
Psalmboksfrågan kom sedan på tal inom ecklesiastikpastoralutskottet
vid 1809 års riksdag och berördes ock vid riksdagen i Örebro 1810.
En kunglig psalmkommitté blef följande år förordnad, och det
förslag, som den framlade, blef föremål för granskning. Men
samtidigt därmed, att Wallin deltog i kommitténs arbete, utarbetade
han ett eget förslag, som 1816 framlades för kommittén. Han
fullkomnade sitt verk under de båda följande åren, hvarefter det framlades
för riksdagen 1818, och följande år erhöll det kunglig stadfästelse.1
Som följaktligen den antagna psalmboken kan anses som ett verk
af Wallin, kan det lämna bidrag till hans karakteriserande, ej blott
genom hans val af andra författares psalmer utan framför allt
genom hans egna bidrag. Utan tvifvel beteckna dessa liksom hela
redaktionen af psalmboksförslaget ett framsteg i religiös
utveckling, men å andra sidan lämna de ock bevis för att han ej alltid
gjort sig lös från en äldre åskådning. Hans höga tanke om
ynglingahjärtats renhet (ps. 349 v. 2 och 3) motsvaras knappast af
erfarenheten, och vi kunna exempelvis erinra om den
semipela-gianska åskådning, som kommer till synes i psalmen 287:1, där
han prisar den säll, »som mot den arma huld och verksam för dess
bästa betalar Herranom sin skuld med kärlek till sin nästa» o. s. v.,
andra exempel att förtiga. I känslan af det ansvar, som han
påtagit sig som redaktör af församlingens psalmbok, sökte han dock
med pietetsfull aktning för den af ålder begagnade tillvarataga
de psalmer, han ansåg värdefullast i den, och, när han inlät sig
på deras renovering, sökte han bevara dem i deras ursprungliga
anda. Å andra sidan lämnade han plats för en del psalmer, från
1 Efter Beckman, J. V.: Den nya Sr. psalmboken m. 111., Bihang II, sid.
1013 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
