Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
litter atu rö fversikter
predikan i en af dess fullödiga representanter, som måste äfven
genom själfva platserna för den längsta delen af sin
predikoverksamhet -— Uppsala och Stockholm -— hafva stått midt uppe i
tidens andliga strömningar.
Klart är, att värdet af en homiletisk studie såsom bidrag till
predikans historia i hög grad beror på, i hvad mån förf. förmår att
ställa predikanten in i sitt andliga sammanhang och teckna de
inflytelser, under hvilka han stått. Förf. har också haft blicken
öppen för detta kraf, och inledningen och första kapitlet af
afhandling afse bl. a. att teckna den bakgrund, mot hvilken, och det
sammanhang, i hvilket föremålet för hans studie måste ses för att
riktigt bedömas.
I inledningen ger förf. oss en öfversikt öfver »de lutherska
predikoriktningarna i Tyskland och Sverige under 1700-talets
första hälft». Framställningen af den tyska predikan under denna
tid bygger så godt som uteslutande på M. Schian, Orthodoxie und
Pietismus im Kampf um die Predigt, 1912. En kortfattad
karakteristik lämnas af den ortodoxa, den pietistiska och den
»filosofiska» predikoriktningen, utvidgad genom ett på sina punkter
alltför detaljeradt och för det hela rätt betydelselöst
exemplifierande. Därvid ha emellertid den ortodoxa predikans skuggsidor
väl ensidigt framhäfts. Schian drager visserligen fram dessa, men
framhåller vid sidan däraf vissa fakta och synpunkter, som icke
oväsentligt modifiera totalbilden, såsom t. ex. när han erinrar om
att predikanter som Grossgebauer, H. Müller och Scriver äfven
måste räknas som representanter för den lutherska predikan under
ortodoxiens tidehvarf. Detta förbigås nästan fullständigt af förf.
Man saknar vidare en teckning af den herrnhutiska förkunnelsen,
hvilken visserligen faller utanför gränserna för Schians arbete, men
som här hade varit så mycket mer påkallad, som Baelter själf,
enligt hvad senare påvisas, rönt intryck i sin predikan af
herrnhutismen.
Beträffande den svenska predikan under denna tid lämnar
öfversikten intet nytt, utöfver hvad vi redan känna genom Quensels,
Lizells o. a:s arbeten, om man bortser från en del mycket utförliga
referat af enskilda prediknirlgàr, hvilkas plats i detta sammanhang
från metodisk synpunkt måste starkt ifrågasättas. Tre riktningar
kunna enligt förf. för ifrågavarande period iakttagas inom den
svenska predikan: den konfessionalistiska, den kyrkliga pietismens
och den herrnhutiskt påverkade. Rubriken: den kyrkliga pietis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
